Fem månader, en vecka och två dagar

Nästa år ska jag försöka skriva några rader varje dag eller lägga upp en bild. I slutet av det här har jag som ni märkt slöat till lite.

Mellandagarna har bestått av lite små ärenden och pyssel hemma. Vi ska ha visning av vår lägenhet den 21 januari, så redan nu försöker jag sortera undan lite papper då och då. I det här hemmet har nämligen diverse papper en förmåga att staplas i högar.

Gustaf blir mer och mer rörlig. Han kan inte krypa än, men han förflyttar sig över större och större ytor genom att hasa sig bakåt eller snurra runt och han kan numera sitta med stöd. Det blir roligare och roligare eftersom hans personlighet kommer fram mer och mer. Han är enormt nyfiken, gillar att prata, vara social, verkar envis till tusen och den mesta av den vakna tiden går åt att kämpa och kämpa för att ta sig dit man vill, vilket inte alltid är så framgångsrikt. Han tycker verkligen inte om att somna på kvällen och kämpar emot in i det längsta även om ögonlocken väger bly.

Så här på årets sista dag så är det enkelt att säga vad som var bäst med det här året och det ska bli roligt och spännade att se honom fortsätta utvecklas nästa år!

Med årets sista bild slår vi två julklappsvisningar i en smäll. Den fina Lära-Gå-Vagnen är en julklapp från kusin Joel och den fina matchande spökpyjamasen (som också matchar Gustafs favorit duschdraperi, är från mormor och morfar

Gott Nytt År allihop från oss alla i familjen Larsson- Nyman!

Mellandags lunk

Julhelgen har som tidigare skrivits varit social och trevlig. Gustaf är väldigt snäll och finner sig i det mesta, men de senaste nätterna har han sovit lite oroligt. Kan kanske bero på de något intensiva dagarna? För att kompensera, så har Gustaf och jag idag landat i vardagen igen, dvs tillbringat hela dagen för oss själva, och vi började med att gå upp 09 för att sedan gå och lägga oss igen kl. 11 och inte vakna förrän kl. 13. Välbehövligt, i alla fall för mamma!


Vår omgivning var inte direkt snåla med julklappar till G. Vi var det dock, på bilden hans enda julklapp från sin mamma och pappa och i ärlighetens namn kanske mest till oss själva, eftersom det är så bekvämt med en leksak med sugpropp som inte åker i golvet hela tiden.

Julklappar i alldeles för stora (uppskattade) lass

Kamerasladden är sedan några dagar tillbaka återfunnen som ni säkert förstod igår.

Gustafs första jul startade på riktigt vid 11-tiden igår då farmor,farfar, farbror Erik, faster Annika och kusin Joel kom på jullunch. Mormor och morfar var redan på plats sedan kvällen innan. Farmor och farfar stannde hela julaftonen och vid 19 tiden var det dags för dagens andra julklappsutdelning och Gustaf fick väldigt mycket julklappar. De närmaste dagarna kommer vi att kunna visa många bilder på Gustaf med några av sina klappar såsom lära-gå-vagn, bilbarnstol, kläder, pulka, leksaker, ny uppsättning sängkläder, böcker etc etc (Gustaf har sedan några dagar tillbaka lämnat vaggan för spjälsäng). Redan nu dock ett hjärtligt varmt tack för alla fina julklappar!!!

Idag har hela familjen Larsson och hela familjen Nyman varit i faster Annikas familjehem och ätit julbord. Även idag fick Gustaf julklapp! Lite för stor ännu, men dyker också upp på bloggen såsmåningom.


Gustaf på en av julklapparna från mormor och morfar.

En riktigt God Jul allesammans!

Bildlöst

Det här med att städa i all hast och lägga någonting (typ kamerasladden) någonstans så att man verkligen ska komma ihåg var den är. Tja, det verkar inte fungera. Jag har inte letat hela dagen, men jag har letat. Med andra ord ingen bild idag heller.

Idag var Gustaf med mig på ett två timmar långt möte. Han är förstås intelligent vår son. Han konstaterade nämligen snabbt att här satt sex personer och alla pratade till och från. så han gjorde vad han kunde för att bidra och pratade på. Till sist hade han dock sagt vad han ville för efter en timma förstod han också att mötet var ganska tråkigt så då gjorde han det vi alla kanske velat göra någon gång. Han öppet igonerarde oss andra och slöt sina ögon och somnade.

Imorgon ska jag inte jobba det minsta utan bara vara med Gustaf. Hmmm - och kanske en eller två till som vi möter på vår julshopping. Det börjar dra ihop sig för att fundera på att köpa en julklapp eller två eller vad tycker ni andra? Är ni klara?

Mätt men ändå hungrig?

Igår var en innehållsrik dag. Vid lunch hade vi besök av Gustafs farfars kusin Arne med fru Karin. Arne och Karin bor där farmor och farfar har lantställe (c:a 2 mil utanför Ockelbo) så det var roligt att ha dem på besök här i stan. Sen eftermiddag var vi alla tre på glöggbjudning och på kvällen var pappa på grabbjulfest och vi var hemma och hade flickorna tillhörandes grabbarna här på en jättetrevlig kväll.

Då jag snabbstädade lite inför Karin och Arnes besök så blir det idag inga bilder, eftersom jag inte kan komma ihåg var jag la sladden som kan vara mellan kameran och datorn - se, det kan inte vara bra att ha för städat...

Idag har vi varit på Babyland och handlat dels en julklapp till Gustaf från mormor och morfar och dels lite smått och gott som vi (eller jag) tyckte behövdes. Bland annat hittade vi äntligen en leksak med sugpropp i botten. Detta framförallt kanske bra för föräldrar som tröttnar på att ta upp leksaker som kastas ner på golvet från stolen. Vi kan också konstatera att Babyland larmsystem inte är så välfungerande. Vi köpte också en rödsnuttefilt, som jag upptäckte när vi kom hem fortfarande har larmet kvar. Ganska fult och opraktiskt faktiskt.

Nu på kvällen fick Gustaf ett litet utbrott när han bara skrek och trots att han ätit var ingenting bra. Inte stå, sitta, ligga, bli buren. Svaret var dock helt enkelt att han är en mamma som är lite för förvirrad eller stressad. När jag bar omkring honom så råkade jag gå förbi hans nappflaska och såg att den var full. Alltså jag gjorde maten, men glömde sedan att mata honom, så det var inte så konstigt att han en timma senare verkligen var hungrig och gav uttryck för det...

Förhoppningsvis hittar den förvirrade mamman kamerasladden imorgon så bildbevis på Gustafs nya leksak med sugpropp kan ges.

Inne och ute -sysselsättningslista

Idag har Gustaf varit med mig på jobbet och det gick relativt bra. Som kompensation för en för honom ändock lite tråkig dag så har Gustaf haft total uppmärksamhet hela kvällen av sin pappa då jag smet iväg på bio med Annika och Susanne.

Då Gustafs blogg de två senaste två veckorna mest har handlat om hans föräldars husköpande och arbetande så kommer här en ny uppgraderad lista över Gustafs favoritsysselsättningar, som verkar ändras i takt med hans färdigheter och medvetenhet om den övriga omgivningen. Vissa saker har därför också blivit helt ute.

1. Dagens bilder visar den absolut bästa sysselsättningen, nämligen att med hjälp sittande eller stående känna, smaka på (jag vet, lite äckligt) och dra i duschdraperiet. Gustaf fullkomligt älskar det och kan hålla på hur länge som helst, även om inte alla i familjen föredrar att spendera mycket tid på toaletten.

2. Leka, känna, titta och smaka på väckarklockan. De röda digital sifforna är fortfarande enormt fascinerande, men nu räcker det inte längre bara med att titta

3. Golvlampan i vardagsrummet är också en gammalfavorit som numera gärna ska kännas på och dra i lampskärmen, vilket förmodligen kommer att resultera i att den i framtiden kommer att gå sönder, eftersom skärmen är av papper...

4. Stoppa vem som helsts fingrar i munnen och bita

5. Använda sin nyupptäckta röst och dess resurser för att helt enkelt skrika ibland av ingen särskild anledning

Helt ute är:

1.Gungan som varit en pålitlig favorit är nu helt på väg ut. Han lutar sig numera aldrig tillbaka utan ser den som hjälp att luta sig framåt och leka med fötterna, med andra ord känns den inte så säker längre.

2. Babysittern

3. Att ligga på rygg länge i babygymmet. Numera är det roligast att vara på mage och att flytta runt gymmet mer än ligga stilla under det.

Julfest *2

Ikväll är tydligen stora personaljulfestdagen. Vi känner några fler som har jobbjulfest just ikväll och naturligtvis har båda våra det också ikväll.

Så på kvällen har jag och älsklingen varit på julfest och jag är verkligen imponerad av hans tålamod. Den första timmen (ja, vi kom lite försent)när jag åt mat, så tror jag att Gustaf var hos minst tio olika personer, vilka alla snällt stod i kö för sin tur att ha honom. Han log tålmodigt åt alla!

Gustaf är som tidigare nämnts väldigt nyfiken och vill gärna vara med. Det resulterade i att han inte alls ville sova och vid 22.30 tiden var han så trött att ögonen gick i kors, ett tydligt tecken på att det var dags att åka hem.

Innan julfest har Gustaf (igen) spenderat dagen hos snälla farmor och farfar. Jag har suttit hemma och jobbat och jag jobbar onekligen mycket effektivare när jag är hemma ensam även om allt tar mycket längre tid än man tror. Efter måndag har jag dock bestämt mig för att det är slutjobbat för det här året!

Gustaf kan man lita på!

Imorse var vi alla tvunga att åka hemifrån 08.30 och mitt hjärta värkte lite för Gustaf som påklädningen igenom verkligen gjorde allt för att kunna fortsätta sova.
Trots att han inte lyckades var han snäll som i en dröm när han under två timmar var med när vi besiktigade huset och senare när vi var på banken och lånade mer pengar, så nu har banken betalt handpenningen.

Besiktningen gick bra så tillvida att inga större och dyrare fel dök upp, men vi kan väl konstatera att han som nu är ägare och har renoverat inte direkt gjort det fackmannamässigt. Exempel på det är att lägga nya golv och inte ta bort de gamla listerna och såga till golvet efter listerna... i alla rum...

Det positiva är att vi i alla fall inte har några problem med att fundera över vad vi ska göra på vår semester i somar.

Eftermiddagen var mer i Gustafs tecken då vi var ute på onsdagspromenaden med mammagruppen och som nu är vana - avslutade med fika, denna gången hos Iris och mamma Maria.


G efter några groggar för mycket...

Säljprat och matglädje!

Idag när det inte regnade hela dagen utan var riktigt skönt promenadväder så har jag och Gustaf haft stora visningsdagen för utvalda mäklare, vilket höll oss inne nästan hela dagen. Vi fick besök kl. 9, 11, 13, 15 och 18. Det började med att de tre första hade tre olika visningsdatum som det var absolut bäst att gå ut med den.
I övrigt så är det inte så stora skillnader. Ungefär samma annonsering. Samtliga annonserar på hemnet mellan 7-10 dagar innan visning, följer upp i Metro eller DN bostads bilaga för den aktuella helgen. Har omvisning ibörjan av veckan och räknar med att avsluta affären senast onsdag (visst är det lite skruvat att det går så fort?!) Utgångspriset varierar på 300 000 och därefter också vad de gissar ska bli slutpris. 4 av 5 tror på ett slutpris högre än vad vi själva gissat på (börjar förstå säljaren i Ängby som kände sig lovad av mäklaren, man vill ju så gärna tro att det stämmer).

Hur som helst, mäklarhusen skiljer sig som sagt inte så mycket åt, men personerna gör ju naturligtvis det och inte minst kostnaden för deras tjänster. Den som jag fastande mest för var givetvis dyrast. Fortsättning lär följa.

Gustaf förtjänar att få lite beröm efter idag. Han har endera varit vaken när de kommit eller vaknat under tiden. Vilket som, så har han hälsat på alla med en nyfiken blick och därefter ett brett leende. Alla utom en lät sig också charmas. Han å andra sidan lyckades med konststycket att inte ägna honom en enda blick på 30 minuter, det i sig tyder ju på en viss fokusering på det uppdrag han eventuellt kommer att få!

Gustafs lunch hade jag försökt planera in mellan säljmötena, vilket faktiskt också lyckades. Havregröten slår puréerna med hästlängder när det gäller att framkalla den riktiga matglädjen som dagens bilder försöker visa.

Pappa som peruk

Helgen har gått i jobbets tecken både för mig och Stefan. Igår kväll satt vi båda in i det sista till 02, men vi klarade båda våra olika deadlines som var imorse 09.00.
För samvetets skull var det därför skönt att veta att Gustaf kom från två dagars total uppmärksamhet hos mormor och morfar, att han spenderade fredagskvällen hos farmor och farfar - och (tack snälla ni) några timmar under söndagen hos farmor och farfar igen, så att vi kunde jobba lite mer effektivt.

Vi vet båda att han haft det jättebra hos sina far- och morföräldrar, men ibland undrar jag hur medveten han nu är. Idag har han exempelvis inte varit nöjd med mycket annat än att jag burit honom eller varit nära honom hela tiden. När jag varit i hans närhet så har han dock varit glad! Kanske är det hans sätt att visa att det varit tråkigt senaste dagarna... Är det då bra eller dåligt att jag idag "råkade" tacka ja till ett nytt litet jobbprojekt med deadline på måndag? Dåligt för närheten men ändå bra för att föräldradagarna räcker längre.

På eftermiddagen åkte vi och hälsade på min vän Fredrik som bor i Rönninge med fru Pernilla och fyra (!) barn. Från den tiden vi sågs lite oftare så är min bild av Fredrik inte alls att han är speciellt händig och hantverksmässig, men nu har han byggt om det mesta på deras hus sedan jag senast var där och hälsade på för två år sedan. Med andra ord det kanske finns hopp för oss också, i alla fall för Stefan...

Kolla in dagens bilder, de är underbara!



En med vikar och en nästan helt utan hår...


...blir tillsammans en med en riktig kalufs!

Kille som gillar killar?

Igår var vi med nära och kära vänner på Oscarsteatern och tittade på musikalen Singing in the rain. Om man förtränger att det inte var någon story, att replikerna därmed var tunna, att sången stundom var ganska falsk så är slutomdömet ändå att koreografen och scenografen verkligen gjort ett strålande jobb och att huvudrollsinnehavarna som dansare var bra! Och inte minst - det var en musikal att bli glad av och det är ju aldrig fel (när man nu snart står en massa miljoner i skuld till banken)! Tack också till farmor och farfar som gjorde det möjligt för oss att gå då älsklingen var hos dem.

Majoriteten av oss gick hem till oss och tog ett glas efter föreställningen och jag tror att det är det jag kommer att sakna allra mest när vi flyttar. Närheten och möjligheten att promenera hem efter något event på stan. Eftersom vi i en av våra bekantskapskretsar bor mest centralt så är vi ofta här óch jag gillar verkligen att ha vänner hemma på middag eller bara umgås. Hoppas att ni alla känner er lika varmt välkomna efter mars och orkar med omaket att ta er utanför stan, och - det är ju inte helt fel att ses och tända grillen heller :-)

Två av dem som var med igår var Lena och Magnus och eftersom det förekommit en del bilder på Gustafs gudmor är det inte mer än rätt att Magnus, som gudfar, också får vara med på bild på bloggen inte minst därför att Gustaf igår uppträdde väldigt kärvänligt mot mest Magnus men också mot Lena.

Hus i sikte!

Blodpudding från 1 mars!

Gårdagens stora händelse åtminstone för Gustafs föräldrar är det husköp vars avtal pappa och snälla farbror Erik förhandlade fram igår eftermiddag, faktiskt under hela vår tågresa till Karlstad. Nu är det i alla fall klart såtillvida, att om inget oförutsett inträffar, så går flyttlasset till Norra Ängby i Bromma 1 mars.

Jag är glad över pappas entusiasm och säkerhet. Jag tycker också om huset, men är kanske mer osäker på bilden av mig själv som husägare, jag med mina gröna fingrar, mina Martin Timell talanger, säkerhet på att det är utanför stan jag vill bo, min totala orädsla för mörker och inte minst mitt ekonomiska sinne som gör att jag aldrig köper något för dyrt eller onödigt. Alla som känner mig vet förstås att jag är djupt ironisk. Hur som helst det kommer att bli en spännande resa, som inte ens kommer att påbörjas om vi inte får vår lägenhet såld till rätt pris. Ingen som vill köpa en tvåa på Kungsholmen som är lite överprissatt?

Igår kväll var jag och Gustaf i mina barndomskvarter och hälsade på min bästis, genom hela skolan, Anki med familj. Tack för en trevlig kväll! Ankis sambo Lillis fotade och har vi tur mailar han mig bilder så besöket kan visas senare här.

Mitt samvete över att behöva jobba känns också bättre nu när han hela tiden har mormor och morfars totala uppmärksamhet.

Jag kan själv - del två

I dagarna så är jag nog en väldigt tråkig mamma för mesta tiden går åt att jobba så Gustaf är mycket på golvet vid babygymmet och leksakerna. Så idag när jag lagt honom på rygg, och satt nosen i dataskärmen, så såg jag helt plötsligt att låg han på mage och lekte. Jag vände tillbaka honom och samma sak igen. Så nu kan han vända sig från ryggläge till mageläge.

Som straff för att jag var tråkig så vägrade han dock göra det när jag såg på, så jag har ännu inte sett det, men sannolikheten för att någon annan hjälpte honom får väl ändå bedömmas som minimal.

Imorgon bär det av till Karlstad och mormor och morfar. Vi är åter på fredag.

Kan själv!

På förmiddagen var jag en tråkig mamma som la ner Gustaf på filten på golvet vid babygymmet och sedan jobbade jag ett par timmar. Gustaf förvånade mig i alla fall med sin kreativitet. Han lyckades dels på något ålande sätt att bakåtkrypa av hela filten och dels förflytta hela babygymmet genom att dra det. Kan tyärr inte berätta hur han bar sig åt eftersom den ouppmärksammade mamman hade ögonen på dataskärmen.

Därefter har vi hunnit med ett två timmars besök med mammagruppen på BVC. Idag var det bara Gustaf fyra månader, Oscar fem månader och Simon som snart är ett halvår som var där. Det var riktigt sött att se alla tre grabbarna samsas på en och samma filt, de var dock mer intresserade av sina leksaker än av varandra.


Gustaf som numera kan hålla i flaskan själv!

Farmor regerar över Anna!

Eftersom G inte riktigt sover som han bör under natten så tenderar också det slutgiltliga uppstigandet att bli lite senare. Idag kom vi upp vid 11-tiden för gott.

Söndagar är av tradition eller plikt visningsdagar för den här familjen. Idag har vi tittat på två hus. Ett parhus i Rönninge som förvisso hade det mesta men som låg i ett område (inget fel på Rönninge i stort) som gav oss båda lite ångest. Det andra huset i Norra Ängby har vi under senkvällen lagt ett bud på som innebär att de som blir inbjudna på middag, om vi skulle få det, hädan efter kommer att serveras blodpudding allena. Som tur var för farmor och farfar var de här när budet las så just ikväll serverades det råbiff, kyckling och ostbricka.

Vår tre och en halvminutesmetod är ju en modifierad variant av Anna Wahlgerns fem minuters metod. Ikväll är det bara att erkänna att farmor klår båda metodena med hästlängder! Gustaf somnade utan skrik kl. 20 och sover gott än... Tack farmor!


Gustaf tittar intressant på farfar...


... och stortrivdes hos farmor

Metodlös badpojke hurrar för Kicki!

De två sista dygnen har vår tre och en halvminutersmetod verkligen inte fungerat. Vi tror att det kan bero på att han inte får ro när vi har gäster hemma utan att han helt enkelt vill vara med uppe, men jag vet inte. Det kan ju också vara så att vi som lägger honom är mer otåliga och stressade eftersom vi vet att gäster väntar.

I vanliga fall när jag/vi är ute och går med vagnen så somnar han inom några minuter. Så jag har tänkt att om han någon gång verkligen inte somnar så kan vi ta till vagnknepet och gå ut och gå med honom. Igår kväll var det dags för att försöka, och ja, han somnade i vagnen, nej, det krävdes inte bara ett par minuters promenad utan snarare en halvtimma och ja, han vaknade efter typ en kvart i hallen...

Jag har aldrig sett honom så trött men ändå så bestämd att inte somna. Igår efter att ha vaknat i hallen och gästerna gått så låg han i vår säng med ögonen öppna och verkligen kämpade mot att inte falla för frestelsen att blunda för länge i över en timma. När han väl somnade så inföll aldrig det totala lugnet utan han vaknade flera gånger under natten och somnade inte om efter sju. Pappa var snäll och tog morgonpasset men efter den jobbiga natten var vi alla slut och sov lite extra på eftermiddagen.

Innan hela familjen gick för att gratulera mammas vän Kicki, som fyller år idag, så fick Gustaf för första gången bada i badkaret tillsammans med pappa. Först såg han rädd ut men sedan...



...slappande han av och tittade förundrat på vattnet...


... och ankan...


...innan han kunde titta på fotograferande mamma och se någorlunda nöjd ut.

PS. Ikväll var vi båda bestämda att åteuppta vår tre och en halvminuters metod. Och tja, Gustaf får bådas våra tålamod att ta helt oanade nivåer, efter en timma så somnade han i alla fall...

Ny kompis eller första förälskelsen?

Visst är det konstigt att det vissa dagar är så otroligt lugnt och andra så hopar sig allt på en och samma dag? Igår var en sådan dag när det gick i ett. På morgonen hade jag en tid att passa, behövde gå förbi jobbet en snabbis och sedan behövde vi handla för att räkorna skulle hinna tina och vinet bli kallt tills sen eftermiddag/kvällen. Efter handlandet bar det av till Enskede och Lian och Leon som vi fikade hos ett par timmar. Väl hemma igen var det dags för en fuskstädning (= i det här hemmet gömma så mycket som möjligt i garderober) innan min arbetskollega Lena kom över under förevändning att vi behövde jobba. Jag tyckte i och för sig att vi hade en del att göra, medan det visade sig att Lena mest ville träffa Gustaf, skvallra jobbprat och dricka vin. Allt naturligtvis helt ok med mig och mycket roligare än jobbet. Tack Lena, för en supertrevlig kväll!

Jag har nog faktiskt aldrig sett Gustaf bli så uppenbart förtjust i någon så snabbt som i Lena igår. Han visste knappt till sig och log och skrattde hela tiden - och igår var återigen en kväll då tre och en halv minutersmetoden inte lyckades. Han ville helt enkelt inte sova alls utan bara sitta i Lenas famn och se förälskad ut så där var han från att hon kom vid 18-tiden tills pappa kom hem vid 00.30 och vi bröt upp. Sedan när hon gått vågade han sluta sina ögonlock och öppnade dem inte igen förrän imorse halv sju. Sena kvällar kostar dock på både på mig och G. Efter morgonmålet somnade han om igen till 10..30 och nu sover han igen...