Skuttunge

Idag har vi varit ute på promenad tillsammans med gudmor. Efter lunchade vi i Västermalmsgallerian där det var fullt med andra barn och modersstoltheten kändes lite påtaglig då nästan alla andras barn var småjobbiga och mest skrek. Ska minnas den stolta känsla ikväll vid läggningsdags som är den stunden där Gustaf allra helst och högst tränar sina röstresurser.

På väg till farmor och farfars lantställe åker man förbi en blå vägskylt som det står Skuttunge på. Idag skulle en sådan skylt passa utmärkt här hemma. Under eftermiddagen ställde sig Gustaf nämligen upp på alla fyra och tog ett skutt - framåt! Det har inte upprepat sig men det såg roligt ut och han själv blev ytterst förvånad över att han faktiskt kom närmare sitt tänkta mål än tvärtom som det brukar vara.


Gustaf tillbringar mycket tid på lekmattan som är en succé, mycket av sin tid försöker han också förflytta sig och numera kan han med lätthet sträcka ut sina armar och hålla upp överkroppen...


...förflyttningarna sker ännu så länge bakåt och det är lite svårare att också lyfta upp bakdelen i rörelsemomentet...


... inte bara svårt, det tar på krafterna så emellanåt är det vilopaus!