Sista inlägget från Kungsholmen

Idag har varit en sorgesam dag för mamma. Jag har varit på begravning av en mycket uppskattad arbetskollega som avled hastigt av en hjärnblödning och idag tycker jag ändock att man kan säga att 54 år är alldeles för tidigt.

Så när jag väl kom hem vid 18-snåret efter jobbet så längtade jag alldeles extra mycket efter en Gustafkram och det fick jag. Sedan började han gråta och ville till pappa men senare under kvällen så togs jag till nåder igen.

Vi håller som bäst på att packa ner det sista. Det är bara det att det sista är så väldigt mycket. Tanken är ändock att det här är sista natten vi sover här. Imorgon är det renovering av köket som gäller och på kvällen måste vi försöka städa i byggröran så att våra saker härifrån har någonstans att vara. När allt känns lite oändligt på någotvis så finner jag stor tröst i att vi lyckades förhandla oss till en flyttstäd, så att vi i alla fall slipper det.

Gustaf längtar nog ännu mer än oss efter att vi ska komma iordning. Hans lekyta både här och i huset har sedan några veckor tillbaka varit minst sagt begränsad. Vi får nog lov att säga att han är väldigt tapper trots röran omkring honom. Han är lite mer orolig på nätterna och därför skämmer vi bort honom varje natt med att han får sova hos oss.

Då kameransbatteri och kameran inte befinner sig på samma ställe blir det tyvärr ingen bild idag och igen alls nästa vecka.

Men för hugade läsare är det bara att hafva förtröstan, snart kommer massa bilder på älsklingen i sitt nya hem!