Nej och näääee!

Jag har hört att barn har en nejperiod runt treårsåldern. Om detta stämmer kan vi konstatera att Gustaf har ägnat dagen åt att öva och eftersom det är ett tag kvar till treårsåldern kommer han förmodligen bli väldigt bra på just nejsägandet. Han säger nej till och med när han egentligen menar ja som när jag frågar om Gustaf älskar mamma och pappa och han så klart och tydligt svarar nej, då menar han såklart ja, eller hur?! Eller när jag frågar kan Gustaf säga något annat än nej - och han svarar nej. Det är ju också fel. Han kan numera säga skål, där, och en massa andra mer svårtydliga ord.

Igår var det krassligt här hemma. Pappan låg nere i källaren i feber och magsmärtor och Gustaf hade feber natten till måndag, så därför fick han vara hemma från dagis igår. Det var dock inget fel på älsklingen under dagen igår så imorse bar det iväg till dagis igen och han blev jätteglad när han fick syn på dagisbyggnaden. Med pappan är det bättre, han har i alla fall flyttat upp en våning och har nu ockuperat soffan.

Gustaf har som jag nämnt tidigare en fin egen fåtölj han fick i doppresent av pappas moster Eva med familj. Denna har han suttit flitigt i och bläddrat böcker. Numera ratas den dock till förmån för Laminofåtöljen vilket jag skrivit om tidigare. Det nya är att han numera betraktar den som sin. När jag råkar sitta i den tar hand bestämt och drar i min hand tills jag reser mig upp och nådigt lämnar fåtöljtronen till Kung Gustaf som sedan sitter där och håller hov.