Regnet det bara öser ner...

Idag regnar och åskar det. För en ”stadstjej” (jo, jag vet att jag är från landet) som jag har det nu på eftermiddagen gjort att jag känner mig ”inregnad”. Först skulle vi gått på promnad md mammagruppen, men den blev förstås inställd, sedan skulle vi ha åkt till Bromma och hämtat en sak, men när jag med Gustaf i sele och stort paraply över huvudet, kommer fram till bilen så står hela framändan av bilen i en gigantisk vattenpöl, så att komma in i bilen skulle innebära vatten upp till vaderna. Jag har ingen lust att bli så blöt, så vi erkänner oss besegrade av regnet och promenerar hem igen. På väg hem möter vi förstås en allvädersmamma, med regnsskydd på barnvagnen, klädd i regnställ och med gummistövlar på fötterna... Vill dock nämna att jag har ett regnställ, som jag dock efter Gustaf är för fet för och tro det eller ej jag äger också gummistövlar, fast de står i en garderob på landet…

Nu ska vi snart gå på Gustafs första läkarbesök. Vi skulle varit där för exakt en vecka sedan, men då svek mitt minne så jag glömde helt enkelt bort det. Är lite nyfiken på vad han väger, vi har inte varit där på fem veckor och tja, han har blivit lite tyngre. Gissar på över 6 kilo.

För er som vet att jag och spisen inte är gamla goda vänner vill jag också nämna att jag efter läkarbesöket ska gå och handla och sedan om allt går som det ska bjuda pappa Stefan på mitt livs första hemgjorda lasagne. Börjar känna mig som en riktig husmor! Blir den god får jag dock tillskriva åtrminstone halva äran åt Maria, som för någon vecka sedan stod och gjorde en lasagne åt mig och berättade steg för steg vad hon gjorde.

Återkommer senare med både vikt och smakresultat. Men eftersom Stefan börjar tröttna på att alltid laga mat, så är han lite väl uppmuntrande när jag väl lagar, oavsett om det är gott eller smakar bajs. Får väl titta på minspelet.

/A