Sjuklig helg

Tillbaka vid skrivbordet på jobbet och därmed kan jag skriva dessa rader. Känns som det kan bli en starta-dagen-på-jobbet-ritual att börja med att blogga lite.

I helgen skulle vi ha fixat med köket, men av det blev nästan intet. I fredags när jag kom hem från jobbet så visade det sig att feber och förkylningsturen rejält kommit till Stefan. Jag kände mig också lite matt efter veckan och ja, Gustaf går ju alltid och lägger sig runt 21 snåret. Att hela familjen har gått och lagt sig och sover en fredagskväll samma tid tillhör ännu så länge ovanligheterna. Men i fredags blev alltså kvällen tidig. Det känns som dansanta nätter på Blue Moon Bar ägde rum i ett helt annat liv.

I lördags skulle farfar kommit för att hjälpa oss med köket och sedan skulle vi tillbringa kvällen hemma hos Anders och Maria och titta på Eurovision Song Contest. Stefan var dock fortfarande med rätta rätt ömklig så istället tog Gustaf och jag tunnelbanan in till våra gamla kvarter (Kungsholmen) och käkade lunch på Room med gudmor, Annika. Måste erkänna att det fortfarande känns mer som hemma att vandra omkring runt Fridhemsplan och att mitt humör stiger lite extra när jag får andas in cityavgaserna så den hastigt påkomma utflykten var mer än välkommen! Att träffa Annika och luncha var också en lisa för själen. Varenda helg sedan vi flyttade har mest gått åt att packa upp en kartong eller vara hemma och ha dåligt samvete för att vi inte orkar. Att göra någonting annat en lördag var underbart! Liksom att på kvällen åka bort och träffa vänner! Jag och Gustaf lämnade pappa Stefan hemma och åkte själva till den planerade ESC kvällen. Tack snälla Anders och Maria för supergod mat och trevligt sällskap! För att behålla lusten att fixa med huset så måste vi nog börja göra andra saker tillsammans också, utan att någon av oss behöver vara sjuk…

Gustaf är så roligt nyfiken! Att se honom registrera allt han ser värmer hjärtat. Att åka tunnelbana med honom är en fröjd så rolig att till och med jag faktiskt glömmer bort att det tar 35 minuter in till stan. Varje gång dörrarna åker upp tittar han stortögt och sedan väljer han ut någon som kommer in i vagnen och tittar och följer med blicken för att se var den personen tänker sätta sig. Nästan alltid väljer han också ut ett offer i närheten att stirra på och blir jätteglad när personen efter kortare eller längre tid till slut ger honom lite uppmärksamhet. I lördags valde han ut en tonårstjej och ju längre han stirrade desto rödare blev hon i ansiktet.

Igår kände sig Stefan lite bättre så farfar kom över på eftermiddagen och de påbörjade projektet att bygga in kylskåpet. Under tiden passade jag och Gustaf på att åka och hälsa på farmor. Gustaf fann det högst intressant att sitta på farmors säng och försöka lista ut hur man använder knapparna på dosan för att höja och sänka sängen. Tidig kväll kom gammelmoster Siv och gammelmorbror Jan-Erik över på middag. Med sig hade de ännu en doppresent till Gustaf. En blå bil som Gustaf fann högst intressant och som genast blev en ny favoritleksak! Själva fick vi en grill! Så nu hoppas jag att jag inom en inte alltför avlägsen framtid, när jag kommer hem från jobbet bjuds på grillad mat. Att kunna grilla på sin egen tomt (nåja, okej, den av kommunen arrenderade) är en icke obetydlig anledning till att jag ändå i längden tror på förortslivet. Tack snälla för fina presenter!

Hmm, nu är det hög tid att börja jobba!