Ännu en första gång

Unge herrn bränner av nya "första gången i livet" mest varje dag numera känns det som. Idag plockade cykelsugna pappan fram stol och hjälm, pumpade däcken på farmors gamla cykel och dök rullandes upp och hämtade på dagis. Efter lite trixande med hur det egentligen var tänkt att man ska kunna stuva ner en 13 kilos typ med bälte och hjälm och fotspännen på plats samtidigt som amn balanserar själva fordonet bar det så småningom av, för första gången på en cykel. Vilken succè! "mera mera" ropada Gustaf upprörd och bankade i sadeln när jag vid något tillfälle pausade för att se hur han hade det därbak. "mera mera" ropade han upprörd och bankade mig i ryggen när jag för några sekunder cyklade lite långsammare. Knappt fåren kunde konkurrera.

Semester!

Känns roligt att flera kommenterat frånvaron av uppdateringar här på Gustafs blogg. Till er kan meddelas att bloggerskan har tagit lite bloggsemester och kommer även fortsättningsvis att ta lite ledigt då och då. Ända tills blogglusten infinner sig helt igen.

Under bloggfrånvaron har dock Gustafs liv pågått som vanligt. Dagis på vardagarna och fåren på helgerna. Han verkar fortfarande trivas på dagis, men det märks också på honom att den senaste månadens personalomsättning ändock har gjort honom lite mindre entusiastisk. Gustafs favoritfröken Lilly har exempelvis slutat och flera av de andra välbekanta ansiktena har varit sjuka i omgångar.

Något nytt är att Gustaf numera sedan tre lördagar tillbaka går på sin första aktivitet. Barngymnastik. Nästan orimligt dyrt. I alla fall då Gustaf gärna ägnar hela timman åt att leka med bollar och hoppa ner på en tjock matta. Om och om igen. Men eftersom han verkar nöjd kanske det är värt sisådär tio kronor hoppet.

Mormor och morfar har hunnit vara på ett uppskattat besök och Gustaf lärde sig då att säga mormor. Allra roligast just nu är att Gustafs ordförråd växer från bokstavligen dag till dag. Förrutom mormor så är sitta, stå, gå, kråka, ramla, farmor, krock, glass, lax, bulle, stor, buss bara några av hans nyerövrade ord. Allt oftare sätter han också ihop dem i två eller treordsmeningar.

Igår kväll hittade Gustaf brödkavel och satte sig på golvet och rullade den och sa bulle, bulle. Jag hörde först inte vad han sa, men sedan förstod jag. Han satt och bakade bullar. Både jag och Stefan var aningens förvånade över hans kunskaper tills vi kom på att han har bakat bullar med farmor. Jag tyckte dock att det var så sött så imorse slog jag till och bakade bullar tillsammans med älsklingen. Mammans första bullbak sedan hemkunskapen i nian. Erkännas ska väl kanske ändå att familjen Ingestedt som kom på besök också hjälpte till då min entusiasm avtog något när degen jäst klart och det var dags för själva bakandet.

Stockholm har idag har sin allra första riktigt varma och fina vårdag! Det firade vi med att vara i Björklundshage. Eller ja, det är vi i och för sig jämt på helgerna men den här gången hade vi med fika och nybakadebullar. Därefter blev det spontanlunch ute i trädgården med hela familjen Ingestedt och även farmor och farfar. Mycket trevligt. Äta lunch ute i värmen. Inte en dag för tidigt.

Jag är som de flesta känner till fortfarande lite skeptisk till det här med att bo i hus. Jo, jag gillar att grill och sitta ute och äta. Men det är ändå bara en liten del av husägandet handlar om. Därför kändes det extra skönt när jag under tidigkväll idag för första gången verkligen kände att det kanske ändå är i hus jag ska bo. För Gustafs skull. Idag har jag nämligen suttit inne i köksfönstret och tittat på Gustaf som lekt själv länge och mycket nöjd i sin sandlåda. Då och då tittade han upp och vinkade till mig och berättade att han gjorde kaka. Och hjärtat blev riktigt varmt.



Med Ludde på hoppmattan vid Björkan.


Hoppa är bland det roligaste Gustaf vet.


Visst är de söta! Och notera att värmen gjorde det möjligt att ta av sig jackorna.


Och eftersom det var söndag blev det förstås också ponnyridning. Idag två gånger! Numera ser han heller inte alls rädd ut.


Premiär idag också för att leka i sandlådan på tomten. Gustaf tycker det är så roligt att baka kakor att han aldrig ville gå in.


En liten paus dock för mammas tjat om att få ta ett kort.

Köksarbete

De senaste dagarna har pappan och lite grann mamman förutom jobb har ägnats åt att knacka bort klinker och visade det sig även plastmattan som låg under.

Helgen har sedan farfar och pappa ägnat åt att lägga nytt köksgolv. Ännu inte klart men vi hoppas att det är färdigt och fint tills mormor och morfar kommer på efterlängtat besök på onsdag.

När Gustaf vakande på lördagsmorgonen och såg golver var det första han gjorde att springa och hämta lite bilar och testa om golvet var bra för bilarna. Vi tror att det fick godkänt.

Tillbaka!

Bloggen har haft ett skönt påsklov som firades på landet tillsammans med farmor och farfar.

Gustaf firade lov med att samtliga mornar (heter det så?) vakna tjugo i sex på morgonen alla dagar utom en då det slog tilt helt och han vaknade tjugo i fem. Men vad gjorde väl det när vi hade sådan tur så att farmor gick upp och lekte med älsklingen så att de trötta föräldrarna kunde sussa vidare till både åtta och nio. Lyx!

Igår kom vi tillbaka till verkligheten igen och därför var det bara för oss att glatt gå upp lite över sex i morse. Det kompenserade i och för sig jag och Gustaf med att sova en fyra timmar lång maratonmiddagslur.

Imorgon tillbaka till vardagen igen med dagis och massor av jobb, så nu blir det inget bloggande förrän till helgen.


På promenad med farmor...


...och en samtalspaus



På väg till bilen för utflykt.


Gustaf på promenad på väg till Vildmarksmuseét...


... där Gustaf bland annat såg en uppstoppad Björn. Älsklingen vinkar förvisso åt pappan som sköter fotograferandet om än inte helt avslappnat.


I närbild


Efter promenad ute i snön belöndes Gustaf liksom vi andra med farmors goda äggtoddy. Gustaf förvisson utan den goda konjaken men han tyckte trots det att den var supersmarrig!


På väg hem mot Stockholm gjorde vi ett stopp hos släkten i Gävle. Familjen Franzén hade varit snälla och gjort i ordning en pulkabacke till Gustaf, vilket som synes uppskattades av Gustaf som ville åka mera och mera!

Hjälm!

Gårdagens ponnyridning gjorde stort intryck på Gustaf. Imorse när vi skulle till dagis klappade han sig på huvudet och sa hjälm och därefter lät han som en häst. Det har även skett under eftermiddagen. Det lär tyvärr dröja innan han kan få rida igen. Ponnyridningen är endast på söndagar och kommande söndag kommer vi att vara på landet.

Även ikväll talade Gustaf om att han ville gå upp till sin säng. Så långt gott. Tro dock inte att det har något som helst samband med att han är trött och somnar fort. Idag tog det över timman.

Till häst! Till häst!

Idag tillbringade vi som vanligt på helgen ett par timmar på 4H-gården. När vi gick därifrån lagom till Gustafs middagssömn var det med en mycket stolt och glad Gustaf som gjort sin debut på hästryggen. Eller debuten skedde för den som minns för ett par veckor sedan, men blev ganska kort då hästen kanske hann ta 10 steg. Idag vågade älsklingen både ha hjälmen på huvudet och satt så fint på hästryggen hela turen. Tyvärr hade vi ingen riktig kamera med, men ett kort med mobilen blev det.




Eftersom det är ponnyridning varje söndag finns en viss sannolikhet för att dagens stora händelse kommer att upprepas, särskilt med tanke på att han helst ville göra om det på en gång. Kön av barn som ville rida var för lång för att det skulle riktigt funka.

Om det var intrycken från livet första ridtur eller möjligen att han vaknade och var pigg redan klockan sex imorse som nockade ut Gustaf så till den milda grad att han slog till med sömnrekord vid middagsluren vet vi inte. Men fyra timmars sömn blev det innan han vaknade.

Trots den långa middagssömnen talade Gustaf ikväll om att han ville ha välling och napp, vilket är samma sak som att han vill gå och sova.

Karl för sin hatt

Imorse innan det var dags att sätta på Gustaf overallen fick han syn på sin pappas hatt och vill absolut ha den på sig,vilket han fick och raskt försvann ilskan över att vi inte hann läsa en bok till mot skratt och en mycket belåten hattbärare.

Finnes: Kock och städare!

Gustaf är bäst på att hjälpa till i köket! När en av oss är ensamma med honom och mat ska lagas så sitter han nästan alltid på köksbänken och hjälper till och tittar på. Idag är han mycket duktigt rört i ett räkuppkok, mycket försiktigt precis som han blev instruerad för att inte bränna sig. När jag sedan var lite ouppmärksam på spisen och hämtade något från kylskåpet skrek Gustaf: -där,där och pekade. Därmed räddade han mig precis från att ha överkokt mjölk över halva spisen. När maten sedan är klar och det är dags för dukning så springer han glatt fram och tillbaka och med en tallrik/glas/bestick i taget.

Han är också väldigt intresserad av dammsugaren som står framme. Varje morgon och eftermiddag så låtsas han mycket naturtroget och noga att han dammsuger. Vi behöver bara öva lite så att han också vågar göra det när dammsugaren är på.

Det verkar inte bättre än att vi har skaffat oss en blivande husmor. Vilken tur att det då i alla fall kommer finnas en i hemmet.

Tidningsläsare

Avslutade förra inlägget med att Gustaf är frisk som en nötkärna. Det varade i fyra timmar efter det att jag skrev. Sedan vakande han och var ledsen och supervarm och hade 39.5. På morgonen var febern nere i dryga 38 och han var lika pigg som vanligt. Älsklingen fick följa med mig till jobbet i några timmar och sedan åkte vi hem vid lunch. Han charmade förstås hela kontoret då han inte varit där på ett tag så tyckte alla att han blivit sååå stor. Om Gustaf tyckte det var kul att vara med på eller inte är lite svårare att veta. Han hämnades i alla fall med att vägra sova middag och var kanske inte lika glad på seneftermiddagen som han brukar. Strax efter sex gick jag och la honom och han somnade i samma sekund som vällingen var slut.

Att lägga Gustaf tidigare än sju kanske inte ska bli en vana. Lördagsmorgonen vaknade han halv sex! Lördagen spenderade sedan Gustaf med pappa hos Anders och Oscar. Vi fruar möttes upp inne i stan för att fira internationella kvinnodagen med shopping och sedan åka hem till familjen Malmgren där männen lagat en trerätters. Mycket trevligt!

Igår hann Gustaf med ett besök hos farmor och farfar för att sedan på eftermiddagen vara på Klaras ett-årskalas. Gustaf räckte snällt fram paketet till födelsedagsbarnet och ställde sig snällt i fiskdammskön och förstod direkt att det fanns något spännande i påsen. Till skillnad från när vi var på julgransplundring så var det här en poliskt korrekt påse och innehöll ett litet block, kritor, en apelsin och en klubba. Klubban var dock inplastad och Gustaf tyckte att plasten som prasslade var spännande nog. Att han sedan åt FYRA bullar kanske inte ska nämnas...



Vid frukosten i helgen ville Gustaf bestämt ha en egen tidningsdel och sedan slog han upp den över sitt bord, bläddrade och pekade på annonser.

Drömpatient

Då Gustaf visat lite småtecken på att allt inte är riktigt bra, så kände vi imorse att vi behövde få klarhet i om det eventuellt kunde vara så att han fått urinvägsinfektion. Farmor var snäll och ryckte med kort varsel in som Gustafs privata taxi/personliga assistent och tog med honom till den husläkartid jag på morgonen lyckades få. Rapporten från läkarbesöket lyder att både farmor och läkaren är djupt imponerade över att Gustaf var så duktig. Han lät doktorn snällt titta i halsen, klämma på magen och snoppen och sticka i fingret utan att säga någonting.
Då vi inte hört något från de prover som togs så verkar han vara frisk som en nötkärna. Skönt!

Lyxig eftermiddag

Farmor hämtade Gustaf på dagis för färd ut mot Lidingö och kusinerna Joel och Stella. Jag hade tur att oväntat kunna sluta lite tidigare och hade därför möjlighet att åka ut och umgås med dem alla. Oplanerad men mycket uppskattad eftermiddag! Stort tack till Annika som skämde bort oss med jättegod fiskgratäng! Gustaf har faktiskt ätit lite sämre i några dagar, men idag var aptiten tillbaka. Vi får hoppas att det inte var ett markering från hans sida att han tröttnat på vår mat här hemma...


Gustaf vill ofta spela "innebandy" här hemma. Hans variant går i och för sig mest ut på att byta klubba med motspelaren hela tiden och högst sällan har bollen med spelet att göra.

Listig

När Gustaf vaknat till så inleder han varje ny dag med att säga bäää. Med detta menas att han vill gå till fåren. När det är dagisdag så verkar han förstått att det inte blir något besök hos fåren även om han för säkerhets skull säger bää några gånger i bilen på väg till dagis också.

I helgen regnade det oavbrutet här i Stockholm så under lördagen blev det helt enkelt inte av att vi gick och hälsade på fåren. På söndagen så hämtade vi hem Gustaf från farmor och farfar lagom till det var dags att sova middag. Tiden gick och vi kom helt enkelt inte ut. Klockan sex hade Gustaf fått nog och bad först om sina stövlar. Då han ibland tycker om att gå med skor inne, så satte jag snällt på honom stövlarna. Då gick han nöjt omkring med dem i ett par minuter. Visade upp för pappan och så. Efter ett tag satt han i trappan och sa hjälpa. Då hade han hittat ett par byxor som han ville att jag skulle sätta ovanpå långkalsongerna. Jag lydde snällt igen. När byxorna väl var på sa han jacka och då tittade hans tröga föräldrar på varandra och sa att vi får helt enkelt ta med honom ut på en promenad och besöka fåren i mörkret. Gustaf blev väldigt nöjd när det stod klart för honom att budskapet gått fram.

Besvikelsen var därför stor när det förstås visade sig att alla djuren gått in till sina bon. Gustaf gick omkring på gården och sa bääää. Vi sa att fåren sov. Gustaf sa mjauu. Vi sa att katten sov. Gustaf sa hi-hi-hi. Vi sa att hästen sov. Gustaf sa kukuliku. Vi sa att tuppen sov. Gustaf började om med bäää.

Till slut bestämde han sig för att tröståka lite i rutschkanan. Vi lät honom trösthoppa lite i en vattenpöl och då äntligen verkade det OK igen.

Bilar! Bilar! Bilar!

Helgen inledde hela familjen imorse med att åka till en stor innelekplats vid Brommaflygplats. Där fanns stor hoppborg, stor klätterställning med olika stationer och med avslutande stor rutschkana,bollhav, bilar etc etc. Gustaf kanske var i minsta laget men bara vi kröp och hoppade med honom så tyckte han att allt var roligt. För 50 kronor fick älsklingen leka av sig trots spöregn ute idag.

Gustafs ordförråd blir allt större; hej,hejdå, skål, tack, pappa, mamma,tappa, jacka,täcke,sko, mer,äpple,hjälpa, banan, ägg, apelsin, där, nej,ja,napp, kaka och det nya favoritordet - bilar!

Nya favoritsysselsättningen är att leka med bilar, bilar, bilar.

Ikväll ska älsklingen vara hos farmor och farfar medan mamman och pappan ska gå på teater och se Mäster Olof. Ska bli mycket trevligt inte minst för att det i barnvakten ingår ett glas vin innan och sovmorgonen imorgonbitti.

MVG!

Dagens stora händelse i alla fall för mig var Gustafs ett och ett halvt årskontroll på BVC. Jag trodde att vi skulle dit och få den tredje vaccinationssprutan och hade ingen aning om att det också var lite småtester. Först fick han visa att han kunde klättra upp på en barnstol och sitta vid ett litet bord där det först skulle byggas med klossar, sedan ritas och sedan pekas ut kroppsdelar. Gustaf var förstås lydig. Han klättrade snällt upp på stolen, började bygga torn med klossarna, ritade med både höger och vänster för säkerhets skull, ville byta kritor och målade med tre färger och pekade stolt på magen och visade tanten var nästan satt.

Därefter var det dags för längd och vikt. 83 cm lång och 12 kg var han precis på normalkurvan.

Perfekt och högsta betyg med andra ord. Vi här hemma tycker förstås det jämt men det stärker förstås föräldrastoltheten när även andra påpekar att han är duktig och speciell, för det måste väl vara det hon menade när hon sa att han är som en ett och ett halvtåring?!

Bilderna är från dagens lässtund i soffan.

Tapper och skräckslagen

Gustaf har den senaste veckan blivit lite blyg och reserverad. Om vi träffar andra som han inte känner så väl så vill han numera väldigt gärna vara i närheten av någon av oss. Igår när vi hade gäster så slumpade det sig så att jag var i köket, alla andra utom Pranee och Gustaf gick husesyn. Älsklingen försökte vara tapper och var kvar ett tag i vardagsrummet tills han kom in i köket. Då var ögonen sprängfyllda av tårar och han slängde sig om min hals. Men han grät inte. Tårarna trillade lite, men han gjorde allt för att vara tapper.

Idag var vi och fikade hos en kollega till Stefan. Jonas och Mia har tre pojkar, snart fyra och två och ett halvt år, varav de minsta är tvillingar. Gustaf var inte sig själv på hela tiden. Han såg mest förskräckt ut och lekte endera för sig själv eller i närheten av de andra om jag satt brevid honom.

Vi får hoppas att det är en fas som snart går över. Vi vill ju inte att han ska vara rädd när han träffar andra. Blyg är en sak, skräckslagen verkar jobbigare.



Före klippning



Efter klippning

Större

Idag efter dagis åkte en liten Gustaf till familjen Ingestedt och hälsade på. Väl hemma igen var det en större Gustaf. Jag vågade mig nämligen på att låna deras trimmer och använde den för att klippa Gustaf. Så för första gången i sitt liv har han nu kort hår och genast ser han både mycket större och mer asiatisk ut. Han blev också ännu mera lik sin pappa fast då med de asiatiskadragen och de kanske vi inte kan skylla på pappan.

Imorgon ska jag ta kort på den nyfriserade skönheten och sedan visa här.

Glad lax

Om man fick önska på vilket sätt Gustafs uppsättning av gener skulle påverka stort som smått så hade det varit himla fiffigt om han ärvde de egenskaper som vi själva anser är våra bättre. Jag hoppas exempelvis på att han ska bli lång (eller i alla fall längre än jag, ärva pappans sinne för matematik - och det tålamod som pappan har, vilket måste tillstås är aningens längre än mitt eget. Av det som vi hittills lärt känna av älsklingens så har han ännu så länge lite otur i ärftlighetens lotteri. Han har temperament och dåligt tålamod. Egenskaper som skribenten av egen erfarenhet vet inte alltid passar så bra ihop. Gustaf vill och försöker hela tiden lära sig en massa nytt. Så långt allt gott. Men när han inte lyckas sätta ihop legobitar som han tänkt eller annat så blir han verkligen heligt arg och det slutar ofta med att han slänger iväg leksaken och/eller börja gråta. Gustafs dagar består därför numera av en hel del frustation.

Utan att påstå att vare sig jag eller pappan är sura och negativa till vår läggning så är det ändå roligt att se att förutom att ärva en blandning av våra egenskaper så bildar blandningen i sig också helt nya unika egenskaper för Gustaf. En sådan är helt klart att han vaknar så himla glad och att trots frustationer och annat i det stora hela är en himla glad kille. Han har verkligen ett härligt skratt till glädje inte bara för honom utan för oss också. Som idag när jag kört tur och retur Linköping och kommer hem trött och lite irriterad. En kvart hemma och sedan är livet lite bättre igen.

Till helgen lovar jag krafttag i sladdletandet så att även ni kan få njuta av älsklingen.

Sladdlös

Nu är kamerasladden tillfälligt försvunnen igen, vilket är ett av skälen till uteblivet bloggande de senaste dagarna. Ett annat att jag inte riktigt hunnit.

I fredags hade älsklingarna grabbkväll här hemma medan jag hade lyxen att bli bjuden på en massa champagne på Le Rouge. Ett ställe som varmt kan rekommenderas bara för miljön och den trevliga personalen. Är förstås nyfiken på maten också efter att ha spanat in menyn.

I lördags hade vi middag här hemma vilket föregicks av välbehövlig städning av hemmet och i söndags var vi hos farmor och farfar nästan hela dagen. Och innan vi hunnit blinka var helgen över.

Gustaf pratar mer och mer men fortfarande relativt obegripligt i det stora hela. Två ord som används flitigt är nej och mer. Gustaf säger nej till nästan allt numera. Till och med när han egentligen vill ha något och vill säga ja. Han är en mycket bestämd och temperamentsfull gosse men trots det förstås den bästa - alldeles alldeles underbar.

Tillbaka på dagis

Mycket jobb att ta igen efter två dagars frånvaro. Därav ett kort inlägg. Gustaf är på benen igen och efter att ha spenderat en lugn och skön dag tillsammans med farmor och farfar igår så var han idag redo att gå tillbaka till dagis.

Bakslag

Jag trodde att Gustaf efter en ganska bra gårdag var på bättringsvägen, men idag var han sämrre igen. Jag beundrar ändå hans sätt att hålla humöret uppe. Han är tapper vår käre son.

Imorgon är det farmor som är tapper och modig som vågar ta emot det sjuka barnbarnet så att jag kan återgå till jobbet.

Jag vet att det var länge sedan det var någon bild. Men det har liksom inte varit läge att ta några nya bilder. I alla fall inga som ni skulle vilja titta på.

Egen säng

Är hemma och vabbar idag. Gustaf ligger och sover middagsömn, som idag faktiskt sker på den vanliga tiden. Igår behövde han fortfarande sova mer än vanligt vilket gjorde att sovtiderna blev lite flytande. Det är lustigt det här med rutiner. Både jag och pappan kanske inte är guldmedaljörkandidater men vi lär oss hela tiden. Gustaf verkar gilla rutiner vilket han visade prov på idag. Nu när han varit sjuk har han legat mellan oss i vår säng både på dagen och natten. Och en eller två tankar har kanske flugit igenom mitt huvud om det månne ska bli svårt att få honom att sova i sin säng igen. Svaret är nej. När Gustaf blev trött vid lunchtid visade han tydligt att han ville sova i sin säng genom att försöka bädda den själv. Efter hjälp är det nu där han sover sött.

Om gårdagen finns det inget mycket att skriva. Många blöjbyten summerar hela dagen. Det var med viss ångest jag imorse släppte iväg pappan till jobbet.

Det verkar dock gå åt rätt håll. För varje dag blir huvudpersonen i alla fall piggare och piggare även om kroppen inte riktigt hänger med ännu.

Utslagen hjälte

Vi lider med Gustaf och har under dagen blivit proffs på att byta lakan och kläder utan att beröras alltför mycket. Kärlek, tänk om den faktiskt kunde hjälpa mot alla sjukdomar. Då skulle älsklingen slippa vara sjuk. Han är stor i sin litenhet. Klagar och gnäller nästan inte alls.

Det jobbigaste är inte längre att ta hand om det som ska tas hand om utan att neka honom när han vill ha välling eller hur mycket vatten som helst. Ibland går det helt enkelt inte för oss att säga nej. Magen gör det dock efter några minuter.

Det är första gången som vi ser honom sjuk på riktigt. Hög feber och förkylning visar sig vara en bagateller i jämförelse. Hela dagen har han legat helt matt på vår säng och knappt rört sig. Varit vaken en kort stund för att sedan sova en lång.

Vi hoppas på att han sover sig friskare och vaknar lite piggare.

Christer Sjögren må vara från Hammarö, i det kära Värmeland. Mig är han i alla fall inte kär. Fast vad spelar det för roll när det verkar som tusentals andra har det. Blir han vårt svenska bidrag i Eurovision song contest kommer jag aldrg mer titta på Melodifestivalen. Kanske lika bra det. Ingen var bra ikväll.

Ingen läsning för känsliga

Då förkylning slagit till igen var tanken att jag skulle få en natts god sömn genom att sova i källaren natten till idag. Nu blev det inte så. Stax innan midnatt kom pappan ner med älsklingen och behövde hjälp. En oönskad premiär hade slagit till. Gustafs första vinterkräksjuka. Hans och vår säng behövde saneras. Vi sov alla i källaren med vissa uppvaknanden.

Vid frukosten nu på morgonen visade det sig att älsklingen ännu inte är frisk.

Jag är fullt medveten om att det är mest jobbigt för Gustaf och jag tycker verkligen synd om honom. Icke dessto mindre måste jag tillstå två saker.
1. Det här med att vara vuxen. Jag kommer nog aldrig riktigt bli det. Sedan inatt har jag intensivt längtat och önskat att min egen mamma var här och kunde ta hand om oss alla.
2. Jo, jag vet att jag varit mamma i drygt ett och ett halvt år. Inatt och nu på förmiddagen har jag lärt mig vad det till fullo innebär.

Idag leker vi på övervåningen.Där finns ingen stor matta eller fina Laminos.

Håller tummarna för att ämnet nu är utömt och att vi alla är oss själva imorgon.

Nakenfis

Dagens bild, tagen utan kamera men från minnet:

Badkar med naken Gustaf i. Blöt i håret. Lite lurig och busig blick. I ena handen en plastkanna att hälla vatten med. I andra handen en glasstrut. På kroppen lite här och var chokladfläckar som droppat från glassen. Leende och full av energi. Lycklig.

Ibland är han bara för söt! Han har det så bra hos farmor och farfar att han inte är särdeles intresserad av att följa med hem. Det är på sätt och vis väldigt skönt. Vi behöver inte alltid ha dåligt samvete för långa dagar från oss. Han har det bra och han har roligt. Farmor berättade att idag var första gången som han inte vill gå från dagis.

Barn verkar mycket bättre på att leva i och för stunden. Hur får man tillbaka den förmågan?

Topzsuccé

Jag brukade då och då tvätta Gustafs öron med en tvättlapp. Det har aldrig varit särskilt populärt. Häromdagen provade jag med barntopz och minsann, det var av någon anledning mycket roligare. Så nu börjar Gustfas dag med att han går ut i badrummet och pekar på topzen och vill ha en sådan. Därefter gör han rent sina öron och mina. Så är örontvättar livet betydligt enklare.

Enkelt för mig gjorde jag även i eftermiddags. Då pappan förvarnat om kvällsjobb så bjöd jag helt enkelt in mig och Gustaf på vardagsmiddag till familjen Ingestedt. Jättegod kycklinggryta serverades och både jag och Gustaf åt tacksamt och mycket. Jag lärde mig att Gustaf visst äter paprika, bara inte rå.

Gustaf vet inte riktigt vilket ben han ska stå på när det gäller min gudson Anton. Innan Maria kom hem från jobbet var Anton i min famn ganska länge och Gustaf kom hela tiden och pussade och kramade om honom. Han var jättegullig! Samtidigt slog avunsjukan till ibland och då ville han sitta precis där Anton satt och vid något tillfälle så kastade han en mjukboll på honom. Lagom till Antons mamma kom hem tyckte Gustaf att det var dags för mig att ägna hela min uppmärksamhet åt min älskling nummer ett.

Fläskläpp

Igår när jag kom för att hämta Gustaf på dagis satt han och lekte kafferep med en flicka. När det var dags att gå gick han runt till vart och ett av de andra barnen och sa hejdå. Det var en söt syn.

Älsklingen kom inte gående av sig själv inatt. Halv fyra vaknade vi av gråt från Gustafs rum och jag tassade snällt över för att hämta guldklimpen. 5 minuter senare sov vi alla djupt igen. Pappan så djupt att det säkert hördes till grannhuset. Det väckte i alla fall mig.

Ikväll gick en av Gustafs lekar fel och han föll framåt rakt ner i golvet med resultat att han förmodigen bet sig i läppen. Blod och tårar. Och en stor fläskläpp. Tackade nej till pappans tröstpepperkaka men ja till tröstsaften.

Utmattad somnade älsklingen rekordsnabbt i sin säng. Tog inte ens tio minuter. Beror förmodligen på att han blivit förkyld - igen. Tänk att vara så tapper, pigg och glad trots att näsan rinner.

Imorgon ska jag jobba hemma på förmiddagen och ser fram emot att kunna ge honom en lugn start på dagen. Även när jag tar bilen tar det en halvtimma till jobbet. Kommunalt en timma. När jag jobbar hemma är det tid som sparas in. Tänk om varje morgon var stressfri. Vilken lycka.

Premiär * 2

Igår när vi var och handlade så blev Gustaf så arg när han inte fick som han ville att han la sig mitt igången och skrek. Ni vet sådär så att det enda som fattades var att han inte sparkade så högt med benen. Det var första gången och på sätt och vis var det en bra första gång för farmor var nämnligen med så hon tog hand om kundvagnen medan jag tog upp honom från golvet och lekte häst. Hoppla hoppla till mejeriavdelningen. Det är tur ändå att han fortfarande är så lätt att distrahera.

Att Gustaf vet vad han vill och att han inte har några problem med att kommunicera det fick vi ytterligare ett bevis på igår kväll. Dagens bild är nämligen helt arrangerad av Gustaf. Efter maten igår fick han först farmor och sedan farfar att resa sig upp från bordet, varpå han tog dem i varsin hand och ledde dem till soffan. Där talade han om vilken sida om honom de skulle sitta och vilken bok som skulle läsas. Högst framgångsrik som synes.

Tidigare har jag berättat att Gustaf vaknar och är ledsen allt mellan midnatt och fyratiden för avhämtning och fortsatt sömn i vår säng. Inatt stod han plöstligt vid vår säng och ville komma upp. Premiärvandring på egen hand!

Under kvällens middag råkade jag säga till pappan att det ska bli spännande att se om han kommer själv inatt också. Varpå jag måste ge pappan rätt i att mitt liv kanske inte är särdeles spännande om det numera är min definition av spänning.

Citymara

Gårdagen var en orgie i lyx i form av egentid för min del. Då det varit en del jobb i januari bestämde jag mig för att jag var värd att ta en ledig dag. Redan vid halv elva var jag inne i stan för att kolla i affärer. En timma senare var det lunch med Maria för att därefter avlösas av fika med Kicki, shopping, fika med Susanne och avslutas med middag ute med flickorna. 13 timmar senare var jag hemma igen och jag kan inte minnas när jag senast var en hel dag på stan. Långt innan Gustaf ens var påtänkt.

Väl hemma igen drabbades jag av Gustaflängtan då jag inte sett honom sedan morgonen så jag började vänta på att han skulle vakna för att flyttas över till vår säng. Han brukar vakna allt mellan tolv och två. Inte igår. Klockan tre låg jag fortfarande sömnlös, men någonstans därefter somnade jag till slut, för att sedan genast väckas av älsklingen som vaknade halv fyra.

Idag har jag och älsklingen varit ensamma fram till nu då pappan agerat flyttgubbe. Vi har lekt inne hela dagen för vädret är så himla tråkigt. Dagens sötaste är var när Gustaf fick ta en pepparkaka. Han vet var burken står och pappan har lärt honom att man får ta en. Han tog dock två och gav snällt den andra till mig.

Nu iväg för att hälsa på kusin Joel

Öppet hus

Sitter precis som igår strax utanför Gustafs rum i väntan på att han ska somna. Ikväll är första gången som han förflyttar sig i sin säng såtillvida att han kryper från huvuändan till fotändan och när jag med jämna mellanrum tittar om han somnat så sitter han mycket nöjd och alldeles nära vid fotkanten och tittar. Han är full av underfundighet och om han varit blond och inte haft sina asiatiska drag kanske Emil hade varit ett passande namn. Jag har en stark känsla att han kommer göra en massa hyss med stigande ålder.

Imorse var jag och Gustaf på Öppet hus på det dagis som ligger allra närmast där vi bor. Det verkade jättebra så det är bara att hålla tummarna för att vi får plats från augusti. Sannolikheten verkar dock alldeles för liten. Allt för många verkar vilja ha plats. Vi är väldigt nöjda med det dagis han har men dels så har vi hört att det inte är lika bra för de äldra barnen och hur konstigt hur det än kan låta så tillhör de äldre från augusti när han fyllt två och dels så ligger det lite för långt bort.

Idag åkte mormor och morfar hem och vi saknar dem redan. Ett stort tack för all hjälp!

Två flugor i en smäll

Mormor och morfar skulle kunna få hyra in sig i källaren permanent. Vilken vardagslyx det är att inte behöva stressa på morgonen eller för den delen på eftermiddagen och inte minst att komma hem till ett dukat middagsbord. Gustaf har det också hur bra som helst. Skulle lätta kunna få bli en vana... Men imorgon åker mormor och morfar hem och vi kommmer alla att sakna dem.

Älsklingen har ju lite svårt att komma till ro i sängen om kvällarna som säkert är välkänt vid det här laget. Nu har vi i alla fall kommit så långt att jag kan sitta utanför vid dörren vilket gör att tiden går att använda lite mer effektivt. Ofta brukar jag läsa eller som nu sitta vid datorn och blogga.

Nu verkar det ögonlocken ha blivit för tunga för Gustaf så då ska jag gå ner och hjälpa pappan med kvällens projket - måla bröstpanel.

Fåren numera tvåa

Bilder från söndagens utflykt till Björkan. Bara en kort stund hos fåren för att sedan åka kana om och om igen, eller som Gustaf säger; mer, mer, mer


Gustaf med morfar står i kö till nya favoritsysselsättningen...


...snart min tur...


...nu kommer jag...


...ser spännande ut...


...i rätt position en pratstund med morfar..


...åka rutschkana är verkligen superskoj!

Finmotorik

Igår var en riktig lyxdag då jag och pappan hade mycket egentid. Vi var båda trötta efter en vecka med ganska dålig sömn och tidiga morgonar. Det firade Gustaf med att vakna halv sju och vara på sitt vanliga toppenhumör! Vilket tur för oss att mormor och morfar var här så att vi efter frukost kunde krypa till sängs lite till och läsa klart tidningen.

Vi hann också med att åka in till stan och gå lite på slutrean och jag lyckades hitta en kjol och ett par byxor. Sedan på kvällen var vi återigen iväg. Denna gång på bokklubbsträff hemma hos Marie och Tomas. Allt medan de gamla tog hand om Gustafs nattning.

Gustaf själv hade också en bra dag med långa besök hos fåren två gånger.

Dagens bilder är från gårdagens fikastund.


Sugröret...


...måste ju sättas in i saftpaketet..


...så att den kan avnjutas!

Igenkänning

Mormor och morfar har en liten tendens att alltid vara ute i god tid. I eftermiddags betydde det att de bestämt träff med pappa Stefan här hemma kl. 15.40. Eftersom jag har varit i närheten av dem ett tag (hmm - vi kanske inte behöver nämna hur länge ett tag är...) så var jag inte direkt förvånad när min telefon ringde ett par minuter innan 15 och de redan var här.

Allt löste sig dock till det bästa för de gick till Gustafs dagis och vi är alla verkligen jätteglad över att Gustaf direkt kände igen mormor och morfar och ville följa med dem hem. Eftersom de inte ses varje dag var vi innan lite osäkera på igenkänningsfaktorn men det visade sig var helt i onödan.

Nu väntar en lugn och skön helg vilket är extra välkommet efter en hektisk arbetsvecka. Gustaf kommer få en extra lång helg då han får ledigt på måndag för att leka med de gamla.

Kort träff

Då både jag och Stefan behövde jobba lite längre idag så var farmor snäll och hämtade Gustaf på dagis och tog hem honom. Hos farmor och farfar fick han självklart bada! Farmor var sedan snäll och körde hem honom och planeringen var att hon även skulle lägga honom, men jag skyndade mig hem så att jag han träffa honom en liten stund och kunde därmed lägga honom. Ska bli skönt med helg nu så att vi får se lite mer av älsklingen.

Gummistövlar

Idag efter jobb och dagis åkte jag och Gustaf till Vällingbycentrum för att på önskemål från dagispersonalen köpa gummistövlar. Gustaf älskar att stå och plaska i vattenpölar och så fort barnen är ute på gården och leker så går Gustaf till en vattenpöl om han hittar någon. Häromdagen när det regnat så var han till och med tvungen att gå in för att han blivit för blöt om fötterna. För att förhindra detta måste behöver man i princip vakta honom hela tiden och då jag har full förståelse för att de behöver se efter även andra mindre söta barn så har vi nu inhandlat ett par blå stövlar.

I väntan på ny bild kommer här bild tagen från början av året. Gustaf är väldigt förtjust i sitt tält. Där inne bor numera alla hans gosedjur, som han på eget initiativ burit in i tältet. Först kryper Gustaf in och sedan vill han att någon av oss ska följa efter och därefter ska vi sitta i tältet varpå han alltid tar två små gosehundar och låter dem pussa varandra för att sedan ta varje gosedjur och fråga vad det är.

En alldeles vanlig dag

Gustaf har varit på dagis och blev sedan hämtad av farmor vid tre. Hemma hos farmor och farfar fick han bland annat bada. Han gillar att bada och leka med vatten och om hans föräldrar inte var så tjocka och hade lite komplex för att visa sig i badkläder så skulle vi ha tagit med honom till ett badhus för att bada på riktigt. Men badkaret hemma hos farmor är också bra. Det stämmer i alla fall kanske lite bättre än att frukt också är godis?

Vid hämtning av kärt barn hade vi föräldrar missförstått varandra lite så det slutade med att vi sammanstrålade på Alviksvägen istället för att ses hemma. Missförstånd kan vara bra ibland. I det här fallet ledde det till att hela familjen Nyman den yngre fick maten serverad av den äldre familjen. Inte helt fel efter en lång arbetsdag.

Hela veckan är det mycket jobb så nya bilder utlovas först till helgen.

Vad månde bliva?!

Gustaf har på något sätt alltid vetat vad han vill, men nu börjar han också kombinera sitt vetande med att bli lite arg när det inte blir som han vill. Idag var första gången som han inte ville att jag skulle bära honom när jag lyfte upp honom ur bilbarnstolen. Han blev jättearg och protesterade högljutt, så han fick gå. Vi var på väg för att handla så han gick och höll mig i handen över parkeringen och uppför trapporna. Sedan satte han sig nöjd i kundvagnsbilen. När vi handlat och jag ville sätta honom i bilen blev han så arg när jag försökte lyfte upp honom att han satte sig ner på asfalten och protesterade. Tur för mig så slutade protesterna ganska snabbt.

Dagens andra protest kom när han efter kvällsmaten stått på sin pall och hällt i och hällt ur vatten i sina kastruller. Efter en tjugo minuter på vid diskhon var både han och golvet ganska blöta så då tyckte den tråkiga mamman att det fick räcka. Han grät i fem minuter för att jag tog bort pallen. Dessto lyckligare var han tidigare då han för första gången lyckades sätta på vattenkranen själv.

Ser med viss bävan fram emot trotsåldern. Har läst att den brukar komma vid treårsåldern. Gustaf är förmodligen lite före på den kurvan.

Toppenhelg!

Igår hade Stefan och jag halva dagen var tillsammans med Gustaf. På förmiddagen åkte jag in till stan för klippning och färgning och därefter var det jättetrevligt fika hemma hos gudmor med flickorna.

När jag kom hem igen gick vi alla tre till Björklunds hage (4h-gårdens ungdomsgård) där det var julgransplundring. Vi kom sent eftersom Gustaf sov länge men hann han ändå se sin första trollkarl. Inte för att han riktigt förstod men han satt snällt still. Därefter var det julgransplundering och älsklingen förstod direkt att man skulle gå fram til tanten med säcken för då fick man en påse. Så han tog resolut min hand och gick dit. Gustaf äter ännu inte godis men jag hade en förhoppning om att det kanske skulle finnas en frukt i också, men det var verkligen bara godis. Varpå jag drabbades lite av panik och raskt hällde över allt godis i ett annat barns påse (kollega till Stefans son) utan att fråga pappan först. Det visade sig att inte han heller åt så mycket godis men det var OK ändå.

Efter julgransplunderingen var det pappans tur att träffa kompisar så vi körde pappa till Alviks tunnelbana medan vi fortsatte till farmor och farfar för lite lek med kusin Joel och middag.

På kvällen var det tänkt att jag skulle packa upp lite fler flyttkartonger, vilket jag också gjorde men sedan blev jag lite sällskapssjuk och hade då turen att få tag på gudfar Magnus blivande fru Lena, som var på väg hem från en annan tillställning. Så hon kom över och det blev ett par trevliga timmar med prat och vin. Gustaf vaknade vid 01-tiden och kunde inte somna om så han fick komma ner ett tag och vara med oss. Men det visade sig att han var superpigg och började leka så vi fick säga hejdå till Lena för att gå upp och lägga oss.

Idag var det strålande sol här, så vi tog oss ut ganska tidigt. Det visade sig att det var full aktivitet vid 4H-gården med ponnyridning och fårklappning. Gustaf vågade sitta på lilla ponnyn i tio meter men sedan blev det otäckt. Men även om sträckan var kort var det i alla fall debut på hästryggen.

Parallellt med allt annat som hänt i helgen har vi också packat upp en massa flyttkartonger och slängt och slängt. Känner mig jättenöjd med att det nu "bara" är åtta kartonger kvar i utehuset. Dels är det skönt att ta tag i städningen och urrensningen och dels vill jag göra lekstuga till Gustaf i lilla huset, så det känns som bra vårförberedelser (hmm- jag vet att det är ett par månader kvar men jag längtar redan nu). Men nu är det stopp på rensningen tills vi hunnit till sopstationen och slängt allt då vårt andra kallförråd nu är överfullt av saker som ska slängas.

Dagens två mest härliga skratt; Gustaf när han om och om igen åker rutschkana och när han badar och plaskar i vattnet.

Dagens ord från Gustafs ordförråd; jacka och hoppa

Monteringskung!

Det måste vara en vinter med ovanligt många förkylningar?! Nu är mormor och morfar förkylda båda två så de kommer tråkigt nog inte alls i helgen utan dyker upp först nästa helg. Som tur är har pappan det lite lugnare på eftermiddagarna nästa vecka och farmor hjälper till två, så det ordnar sig med jobbet trots allt.

Jag är ju förtillfället inne i en fixa i ordning period, vilket hittills har resulterat i fyra flyttkartonger till är uppackade. Precis när vi flyttade in packade vi förstås upp en massa, men sedan har det liksom inte blivit av. Men nu har jag bestämt mig för att packa upp en kartong per kväll. Imorgon är det dags att börja med de alldeles för många flyttkartongerna som står i den blivande lekstugan.

Allt detta uppackande skapar också nya behov. I arbetsrummet blev det tydligt att vi behövde en lådhurts till så idag efter dagishämtningen åkte jag och Gustaf till IKEA och efter kvällsmiddagen var det dags för montering. Gustaf hjälpte till så gott han kunde som ni kan se nedan

G och S!

Det är inte alltid lätt att förstå vad Gustaf säger. Ingen annan än vi förstår förmodligen att han menar och vill ha ägg, när han bara säger sista g:et i ägg korrekt. Gustaf har i flera dagar ibland sagt s, men ingen av oss har försått vad han menar. Men idag trillade polletten ner. När jag för första gången sedan han blivit mer kommunicerbar skalade en apelsin och då sa han jätteglad S och uttalade fint s:et i apelsin och sedan satt han nöjd på köksbänken och åt S när jag lagade mat.

Gustaf vill alltid någon gång under dagen ligga på soffan och få en bok läst för sig och hittills får han nästan alltid som han vill. Dagens bild är från när Stefans kusin Mattias och hans blivande fru Karolina var här och hälsade på de allra första dagarna på året.

Sven Anton Viktor

Året har börjat med att jag har fått lite förnyad energi vad det gäller att komma iordning här hemma. Så medan pappan fixat med lite grundmålning i köket så har jag städat och sorterat i arbetsrummet. Ikväll kan man därför för första gången sedan vi flyttade in se både golvet och arbetsytan på skrivbordet. Det firar jag med att sitta och blogga vid arbetsplatsen som nu går att använda!

Dagens sötaste: Efter kvällsmiddagen idag la oss jag och Gustaf på soffan för att läsa böcker.När vi läst favoritboken Full fart hela dagen så bad jag honom gå och hämta Maxboken, men halvvägs till matrummet (där böckerna står i en hylla) vänder han och kommer tillbaka. Varpå jag frågar vad det är, och då kommer han fram helt spontant och ger mig en smällpuss på munnen för att sedan vända för att hämta boken. Jag blev rörd ända ner till lilltån.

Dagens framsteg: För första gången sedan han flyttade in till sitt rum för att sova och sedan han fick ny säng somnade älsklingen idag utan att jag låg ner brevid sängen. Det var inte alldeles populärt att jag satte mig i dörröppningen och han kollade flera gånger att jag satt kvar där och ibland satte han sig upp och pekade på golvet och sa där, men han accepterade till slut att jag satt där och somnade. Det tog i och för sig nästan en timma som vanligt, men förhoppningen är att han såsmåningom ska kunna somna själv utan att någon av oss är där. Kanske långt dit, men bra för nu.

Och nu är det äntligen dags att för en stolt gudmor att presentera sin gudson, Anton! En mer nytagen bild där han simmar sött med pappa Anders går att se på www.ingestedt.blogspot.com för den som är nyfiken.

Backup på ingång

Eftersom det varit lite si och så med friskheten i den här familjen på sista tiden har jag nu tagit det säkra före det osäkra och bett mina föräldrar att komma hit utifall att Gustaf skulle bli sjuk nästa vecka då det är massor på jobbet. Ikväll fick jag reda på att mormor och morfar är rara och kommer redan på fredag och stannar till onsdag förmiddag. Det ger således massor av tid i helgen för mig och Stefan att jobba på lite med köksrenoveringen och/eller att jobba samt lite längre arbetsdagar ibörjan av veckan då två lämningar och hämtningar kommer tas om hand om.

Och idag och imorgon hämtar farmor och farfar på dagis. Det är för mig en olöslig gåta hur andra som inte har så snälla far- och morföräldrar får vardagspusslet att gå ihop. Vi är jättetacksamma för all hjälp vi så snällt får och det bästa av allt är kanske att det inte bara är jag och pappan som uppskattar hjälpen. Gustaf är minst lika förtjust. Idag när vi skulle åka hem från farmor ville älsklingen inte ens följa med hem...

Gustafs ordförråd blir allt större i alla fall för ett tränat öra. Jag och pappan kan tydligt höra att han utökat ordförrådet med bland annat mer och jacka. Ibland säger han också två ordsmeningar såsom hejdå fåren. Utöver det som förstås pratar han livligt relativt ofta.

Ikväll vid läggningen var första kvällen som han inte ville att vi skulle göra välling. Han tycker mycket om sin säng och vill gärna gå och lägga sig. Det har nu hänt flera gånger att han endera tagit någon av oss i handen och vill gå upp till sängen eller om vi är uppe att han kryper upp i sängen. Att han vill lägga sig i den betyder dock inte alls att han också somnar snabbt. Det tar oftast fortfarande en timma att få honom att komma till ro, vilket känns aningens frustrerande. Men allt kanske har sin tid vad vet jag.

Vad jag vet är att Gustaf natten till idag vaknade vid tvåtiden och var helt otröstlig. Han grät så att tårarna sprutade. Till slut tog han emot lite välling och somnade om. En stund. För att därefter vakna en gång i timman och vara jätteledsen. Kändes lite skönt att veta att vi just igår tidigare på dagen ändå kollat upp hans långvariga förkylning med en läkare så att vi inatt visste att han inte hade öroninflammation eller halsfluss eller något liknande. Jag vet också att vi förmodligen inte kommer att vara uppe så länge ikväll. Vi är båda minst sagt lite trötta.

Till sist vill jag gratulera min kusin Andreas som häromdagen fick en liten son!

Ny favoritplats

I fredags fick Gustaf vara hemma från dagis för att han var jätteförkyld. Han hostar fortfarande och näsan rinner men han är pigg och glad. Därför skulle han kunnat ha varit på dagis idag om det inte var för den lilla detaljen att det var stängt för planeringsdag. Information vi fick redan vid dagisstarten men som ändock på något sätt kom som en överraskning i torsdags.

Men det gick toppenbra ändå. Idag har varit en sådan där dag där allt faktiskt fungerat som tänkt. Imorse ringde jag och fick en läkartid 13.15 till Gustaf bara för att kolla att han inte har ont i halsen då han inte ätit så mycket på två dygn, vilket alltid är ett litet oroande teckan på den annars så matglade. 13.15 är mitt i hans sovtid så för att det skulle fungera behövde han somna före 11.30.

Fram till lunch var jag hemma med älsklingen och vi var ute hos fåren redan före klockan tio och sedan gick vi omkring där i över timman för att därefter gå till affären. På hemvägen somnade Gustaf i vagnen 11.25 för att sedan vakna på tunnelbanan på väg till vårdcentralen. Under tiden han sov hann jag laga lunch och bli avbytt på hemmafronten av pappan som sedan var med på det tråkiga läkarbesöket där Gustaf blev stucken i fingret och undersökt i halsen. Skönt dock att han bara är vanligt förkyld. Efter läkarbesöket var det dags för en stund hos fåren igen.

Dagen har varit väldigt bra. Ingen stress på förmiddagen med frukost och påklädning för att komma i väg i tid. En mysig stund ute med Gustaf och sedan efter lunch en effektiv arbetsdag. Man kanske skulle bosätta sig någonstans i landet och ha råd att arbeta deltid? Eller så var det extra mysigt för att det inte är vardag. Nästan två timmar hos fåren varje dag skulle förmodligen göra sitt till på förståndet det också.


Sedan vi köpte en pall till Gustaf är det inga problem att få honom att tvätta händerna.


Han kan stå hur länge som helst och leka med vattnet och en flaska...



...fylla flaskan och hälla ut vattnet. Om och om igen. Och ännu så länge har han inte kommit på att man kan hälla på golvet också...

Dop och bröllopsdag

I fredags blev det lite spontant vin, skumpa och Stockholmsspel tillsammans med Magnus och Lena, väldigt trevligt. Jag är ju lite svag för impulsiva och oplanerade händelser just för att det oftast blir så avslappnat och trevligt. Detta skrivet trots att jag återigen måste tillstå en sista plats vad det gäller Stockholmskunskaperna.

Igår var vår tanke att en dag tidigare fira ettårig bröllopsdag med att äta skaldjur och dricka champagne. Det gjorde vi förvisso också men det kanske inte var helt lyckat såtillvida att vi helt enkelt har blivit för gamla för att orka festa till det två dagar i rad så vi båda var ganska slitna och trötta. Vi snålade lite på hummern och köpte en som varit fryst. Kan inte rekommenderas. Den smakade bara salt. Ostronen var i alla fall goda och champagnen var ljuv. TACK till gudfar Magnus och Lena som i bröllopspresent försåg oss med god dryck de kommande fem bröllopsdagarna.

Idag var vi romantiska och åkte tillsammans och köpte oss en bröllopsdagspresent. En ny dammsugare:-) Ibland undrar jag över om jag håller på och utvecklar lite schizofrenadrag då jag som inte är särskilt förtjust i att städa faktiskt på riktigt är glad över dammsugaren! Vi får väl hoppas att det innebär att jag också kommer att dammsuga oftare. Det skulle säkert glädja Gustafs pappa som hittills stått för ungefär 100% av dammusgandet i huset.




Stort tack till mormor och morfar för den fina buketten på bröllopsdopdagen!

Sjukjournal - igen

Jag har försökt undvika att föra sjukjournal här på bloggen så gott det går. Annars skulle bloggen bara handla om förkylningar. Men nu börjar jag tröttna och kan inte låta bli.

För er som är gnällallergiker går det bra att sluta läsa här.

Jag har aldrig varit förkyld och sjuk så ofta som i höst. Nu är jag exempelvis inne på tredje pencillinkuren på två månader och nu har jag naturligtvis smittat Gustaf (eller om det är tvärtom från början). Det är dock mycket mera synd om älsklingen då han inte kan andas genom näsan och suga på nappen när han ska sova. Så ikväll har han vaknat flera gånger och skrikt länge och förtvivlat. Hjärtat brister nästan när han kastar sig fram och tillbaka i vanmakt.

Pappan då? Nej, han är inte heller helt frisk och kry. Men kanske mer van än jag att vara förkyld och inte alls så gnällig. Jag vet inte om det är bra eller dåligt att man ser en liten släng av feber och halsont som normalt vardagstillstånd?

Ekvationen jobb och sjukdomar eller jobb och sjukt barn är inte helt lätt. Imorgon rycker farmor in några timmar tills pappan kan ta över. Vi får helt enkelt hoppas på att helgen ger oss nya krafter och i första hand på lite mer sömn inatt än igår.

Det är dock tur att Gustaf förutom på natten inte verkar nämnvärt besvärad av att näsan rinner konstant. Han är lika glad och full av energi som vanligt, vilket fungerar som lite balsam för den sjuka moderns onda hals.

Kvällsrutin

Varje kväll efter maten går Gustaf till bokhyllan och hämtar en eller flera böcker och därefter tar han någon av oss i handen och leder oss mot soffan. I dagarna läser vi mest Bu och Bä och den nya roliga boken Full fart hela dagen, där Gustaf kan dra i flikar och då ändras bilden.


Älsklingen ser något skeptisk ut. Är det månne åt något i boken eller är det pappans läsning?


...här dock nöjdare. Kanske aningens fundersam...


Det är inget fel på inlevelsen. Ibland med yviga gester...



...som blir yvigare...


och till sist anser Gustaf att det är lika bra att läsa själv