Listig

När Gustaf vaknat till så inleder han varje ny dag med att säga bäää. Med detta menas att han vill gå till fåren. När det är dagisdag så verkar han förstått att det inte blir något besök hos fåren även om han för säkerhets skull säger bää några gånger i bilen på väg till dagis också.

I helgen regnade det oavbrutet här i Stockholm så under lördagen blev det helt enkelt inte av att vi gick och hälsade på fåren. På söndagen så hämtade vi hem Gustaf från farmor och farfar lagom till det var dags att sova middag. Tiden gick och vi kom helt enkelt inte ut. Klockan sex hade Gustaf fått nog och bad först om sina stövlar. Då han ibland tycker om att gå med skor inne, så satte jag snällt på honom stövlarna. Då gick han nöjt omkring med dem i ett par minuter. Visade upp för pappan och så. Efter ett tag satt han i trappan och sa hjälpa. Då hade han hittat ett par byxor som han ville att jag skulle sätta ovanpå långkalsongerna. Jag lydde snällt igen. När byxorna väl var på sa han jacka och då tittade hans tröga föräldrar på varandra och sa att vi får helt enkelt ta med honom ut på en promenad och besöka fåren i mörkret. Gustaf blev väldigt nöjd när det stod klart för honom att budskapet gått fram.

Besvikelsen var därför stor när det förstås visade sig att alla djuren gått in till sina bon. Gustaf gick omkring på gården och sa bääää. Vi sa att fåren sov. Gustaf sa mjauu. Vi sa att katten sov. Gustaf sa hi-hi-hi. Vi sa att hästen sov. Gustaf sa kukuliku. Vi sa att tuppen sov. Gustaf började om med bäää.

Till slut bestämde han sig för att tröståka lite i rutschkanan. Vi lät honom trösthoppa lite i en vattenpöl och då äntligen verkade det OK igen.