Liten familjeträff

Det är inte varje lördag det är 25 grader varmt och strålande sol hela dagen. Love it! Även om mamman måste tillstå att en del av dagen tillbringades inomhus i skuggan...

Nästan hela dagen idag har tre familjen Nyman umgåtts här hemma hos oss. Farmor och farfar och kusin Joel och Stella med pappa Erik. Stackars Annika låg tyvärr hemma och var sjuk. Kusinerna har lekt och lekt, ibland med varandra, ibland i varsitt hörn i Gustafs rum, ute och inne. Hemma och vid lekparken/4H gården.

Mamman har först idag lärt sig hur man för över bilder som är tagna med mobilen till datorn/bloggen så de närmast kommande dagarna kommer en del gamla bilder att visas upp,men dagens är alldeles färska. I förmiddags var det dags för ridtur igen bakom Balder i vagn.

Lyxlunch

På fredagar är Gustaf hemma från dagis och idag åkte vi in till stan och mötte Annika och Matilda och tillbringade stora delar av dagen i Humlegården, där finns nämligen enligt mig stans bästa parklek. Gustaf sprang omkring där och lekte själv jättelänge och testade alla deras saker och verkade mer än nöjd.

På väg därifrån somnade han utmattad i vagnen och sov sedan i två timmar. Lilla älsklingen somnade också så idag hade mamman en två timmar lång lyxlunch där jag satt och åt upp min lunch utan att stressäta och satt och pratade med Annika och Agneta och kunde till och med prata till punkt och vara en god lyssnerska. Mycket trevligt.

Ingrid har ju ännu inte så stora anspråk här i livet så jag tror att vi kan säga att vi alla tre är mycket nöjda med vår dag!

4 månader!

Allra sötaste lilla älsklingen blir idag fyra månader.

Modershjärtat tycker att det är lite sorgesamt att tiden går så fort. Jo, jag vet att hon fortfarande är liten men hon känns inte så liten längre. Hon är stadig och lyfter lätt upp sitt huvud, hon har börjat sitta så smått i barnstol, hon kan le och skratta, och hon har precis börjat hitta sin röst så hon testar den i olika tonlägen mest hela tiden. Hon gillar att ligga i sitt babygym och titta på sakerna och prata med dem. Hon är inte så förtjust i att ligga på mage. Någon minut bara och sedan tröttnar hon.

Hennes första fyra månader har varit väldigt bekväma såtillvida att hon mestadels varit väldigt nöjd med tillvaron och mest sovit och ätit och ytterst ytterst sällan varit missnöjd och gnällig trots en massa förkylningar och en trumhinna som spruckit två gånger.

Igår var vi på BVC och hon är nu 60 centimeter lång, något under den berömda normalkurvan och hon väger 6,7 kg vilket är något över.

Idag firade vi fyramånadersdagen med att bjuda först på potatis och palsternackspuré och sedan havregröt. Det första verkade inte alls falla i smaken. Hon öppnade munnen med såg inte alls särskilt förtjust ut. Havregröten däremot storgapade hon flera gånger för att få, men sedan har hon endera inte hittat tekniken riktigt för hälften kom ut igen eller så gillade hon den inte, men det såg ut som den fick godkänt. Maten gjorde ingen omedelbar succé, inte alls som Gustafs första smakportion. Han skrattade ju av förtjusning och såg verkligen lycklig ut. Men vi provar med några skedar imorgon också!


Förutom att vara i mamman eller pappans famn är det här favoritstället nummer ett.

Nakenfis och Klätterapa

Gustaf har bara den senaste veckan kommit in i två nya faser i sitt liv. Den ena är att han upptäckt hur kul det är att klättra och han klättrar så fort han kommer åt,på stenar, stegar,klätterställningen i lekparken m.m

Den andra är att han på en dag gick från att inte visa minsta intresse för pottan till att vara utan blöjor stora delar av dagarna. Det började i söndags när han ville vara nakenfis och jag ställde ner pottan i övre hallen. Sedan när jag berättade på dagis att han inte haft blöja på nästan hela söndagen så körde han utan blöjor på dagis igår och idag gick han till dagis utan blöja och det har gått ganska bra! När vi är hemma fungerar det finfint, vi behöver inte ens tjata utan han går när det är dags. Så idag var jag och inhandlade massa kalsonger och byxor som är lätta att dra av och på.

Dagens bilder är från den 6 maj. För den som minns så återberättade jag den 5 maj om Gustafs önskan om att alla skulle vara här, dvs mormor, morfar, farmor och farfar. Farmor hörde bön och dök överraskande upp här dagen efter och till Gustafs stora glädje hade hon med sig två askar jordgubbar! Men gossen var generös och bjöd. Jag fick till exempel smaka tre, likaså pappan och sedan var resten hans! Och nej, han orkade och fick inte äta upp hela fatet på en gång.

Blodpudding och korv!

Idag har det varit strålande sol och sommarvärme här. Ingrid och jag var på promenad med Eva i mammagruppen och hennes lilla Alvin som är född dagen före Ingrid. Efter hade jag/vi turen att bli bjudna på Alvins dopmatsrester till lunch vilket visade sig vara en jättesmarrig buffé med lamm, räkor, lax, sparris etc etc, ibland har man tur.

Från långhelgen som varit var vi som jag skrev igår på landet och vi hade det jätteskönt alla fyra (stort tack till farmor och farfar) men då Ingrid inte gör så mycket ännu utan fortfarande mest äter och sover så blir det mycket att det som är roligt att återberätta handlar om stora älsklingen.

Han hade som jag skrev igår jätteroligt med sina kusiner. Han och Joel leker ihop bra. Ibland ryker de ihop om samma leksak men för det mesta fungerar det fint. Kanske kan det ha att göra med att Gustafs ser upp till Joel som är ett år äldre och vill göra allting inte bara precis som Joel gör utan också gör det Joel säger att han ska göra. Men älsklingen är så nöjd med att alltid vara mamman när Joel är pappan och farmor var också nöjd med att vara barn så allt frid och fröjd.

Farmor är världens bästa lektant med mer fantasi än de flesta. Den här gången gjorde hennes hemmagjorda låtsats metspö stor succé och de metade båda nere vid sjön och i den tillfällig torrlagda dammen. Farmor frågade Gustaf:
- Får du någon fisk?
- Nä, jag tycker inte om fisk.
Tystnad, men sen säger han.
- Jag fiskar blodpudding och korv!

I lördags var vi allihopa på utflykt till Furuvik och Gustaf tyckte det var roligt att se aporna, krokodilerna, åka en liten båttur, rida häst, mata getterna. Men allra roligast var dels att mata kamelerna och dels att åka bergbana (mini berg och dalbana). Den åkte han med mamman, pappan och hans för dagen nya vän, pappans morbror Peter. Och när vi nu i efterhand pratar om vad som var roligast med allt som hände i helgen så tvekar han inte en sekund på att det var att åka bergbana.

Furuvik var en sådan succé att vi bestämt oss för att ställa in sommarens planerade utflykt till Kolmården som skulle ske tillsammans med mormor och morfar. Vi var ju där i somras och han gillade det i och för sig, men Furuvik är en upplevelse stor nog och mormor och morfar behöver återuppleva lite bergbaneåkande!

Nedan bilder från farmor och farfars damm som tillfälligt var torrlagd, åtminstone första dagen sedan kom Gustaf och Joel på att man kunde spruta ner vatten i dammen och då blev det ännu roligare att leka där - och förstås blötare...


Jag tror jag tog kanske tjugo bilder för att få denna enda när de alla tre tittar i kameran samtidigt att de sedan inte är fånga i sina allra sötaste jag är sekundärt.


Gustaf älskar att leka med och i vatten!

Äpplet trillar tyvärr inte långt från trädet

Helgen som gått har vi tillbringat på landet med farmor och farfar och kusinerna Joel och Stella med föräldrar.

Precis innan avfärden i tisdagskväll så upptäckte jag igen att trumhinnan spruckit på Ingrid då det rann var från örat så det var bara att skjuta upp avfärden och istället bege mig till Astrid Lindgrens barnsjukhus med henne. Tur i oturen så tog det knappt tre timmar vilket ändå får räknas som kort tid i sammanhanget. Pappan hade under tiden kämpat med att hålla stora älsklingen vaken till avfärd och när jag kom var han så laddad att han som nyss kommit på att det är tråkigt att åka bil kom springande och sa: - Jag tycker om att åka bil och jag tycker om säkerhetsbälte. Han är tapper vår lille son och han ville verkligen åka till Grönviken.

Tapper var han också när det visade sig att myggorna älskar Gustaf lika mycket som mamman och tyvärr verkar han också var lika känslig för myggbetten. Det är svårt att se på bilden men hans öra blev tre gånger så stort som normalt, men han klagade inte. Nu några dagar senare kan konstateras att han precis som mamman inte heller kan låta bli att klia så nu har han små sår lite här och där.

Några myggbett hit eller dit spelade ingen roll. När vi rullade iväg bilen hemåt och han vinkade hejdå till farmor och farfar sa han: - Jag tyckte det var roligt att träffa dom. Bättre betyg på vistelsen går inte att få. Mer om den imorgon.

Även pappans lite sämre egenskaper (enligt mamman) verkar han tyvärr också ha ärvt. Pappan är ju en hemmakatt av lite väl stora mått och kanske också lite lite senfärdig ibland. Imorse visade han prov på båda. Dagis hade stängt även idag så idag vid frukosten frågade jag vad han ville göra och då ville han gå till djuren, men inte dom långt bort utan dom som bor nära (= 4H-gården och lekplatsen som vi besöker...). Men det är klart att han fick bestämma men innan vi kom dit hade två och en halv timma gått för första skulle han bara se lite på Barbapapa, sedan skulle jag bara läsa en bok som visade sig bli två, därefter skulle han bara gunga lite på sitt gungfår och sedan skulle han bara leka lite med köksprylar och sådär höll det på. Men eftersom vi inte hade en tid att passa så fick han göra allt i sin takt. Det är dock inte för inte som han måste sitta vid frukostbordet kl. 7.00 om vi ska hinna vara på dagis till 09.

Grattis gudmor, Leena!

Ingrid och mamman vill i sista självande minuten av födelsedagen skicka sina innerliga gratulationer och hoppas att din dag varit som du önskat! Nu när dopet närmar sig så smått är vi så glada över att du vill bli gudmor.

Ny kompis

Vi fick nya grannar någon gång i höstas, men det är först när det är soliga dagar som vi ses lite oftare. Grannpappan har byggt en jättestor sandlåda åt sina barn Ville 5-6 år och Louise 7-8 år och till det köpt en hel del sand. Trevligt nog blev vi erbjudna att gå till dem och hämta sand och fylla på i Gustaf sandlåda vilket onekligen var precis vad hans sandlåda behövde. Hur som. I lördags vågade Gustaf för första gången gå över till grannbarnen och leka i deras sandlåda och när han väl hittat vägen genom lilla häcken så tja, gick han dit både en och fyra gånger och ovetandes om de sociala spelreglerna såsom att fråga innan man sätter sig i någon annans sandlåda, inte gå dit när hela familjen sitter en meter ifrån och äter middag etc etc. I lördags slumpade det sig också så att Villes kompis övergett honom för att gå iväg med hans storasyster, så Ville lekte snällt med lilla Gustaf.

I söndags så fort Gustaf kom ner i köket sådär halv åtta på morgonen frågade han efter Ville och ville gå över till honom, men då låg han och sov och sedan frågade han var femte minut om Ville vaknat.

Det är verkligen jätteroligt att han fastnade så för grannpojken och lite lite synd att de inte är lite mer i samma ålder för vi har ju inte hjärta att förklara för Gustaf att han kanske kommer att tycka att han är för liten för att leka med i långa loppet. I söndags räddades vi av att farbror Erik ringde och bjöd in oss till lunch på Lidingö och inte ens Ville kan mäta sig med Gustafs beundran och förtjusning i kusin Joel.

Ikväll efter att Gustaf ätit sin andra middag (pappan kom hem senare) sådär närmare halv åtta, går han plötsligt från bordet och säger att han ska gå till Ville. Och innan pappan och jag hunnit med att förstå så slår det i dörren och Gustaf har gått ut. Han kanske kan komma in i Guiness rekordbok för snabbaste tid att få på sig ett par stövlar.


Det syns inte såväl på bilden men idag har det varit en regnig dag i Stockholm så på kvällen var det ca sju grader varmt. När Stefan springer ut för att bära in honom och jag för att fota säger älskligen : - Jag fryser inte, jag bara skakar.

Hemligt?!

I morse på väg till dagis så gick Gustaf framför vagnen. Plötsligt stannade han och vände sig om och sa:
- Mamma jag älskar dig.
- Jag älskar dig också, Gustaf.
- Sschhhhhhh, du måste prata tystare.
Och så började han att viska. Så jag viskade att jag älskar honom. Mycket nöjd svarar han då
- Det går bra.

Nya upptäckter

För min del har helgen varit relativt jobbinriktad men pappan och Gustaf har haft fullt program. I lördags åkte de till Aquaria för att tillsammans med farmor och Joel titta på fiskar och hajar. Älsklingen uppskattade besöket men kanske inte riktigt på det sätt vi trott och tänkt. Han visade måttligt intresse för fiskarna utan grejen var att springa omkring och jaga kusinen, det var roligt!På kvällen kom familjen Ingestedt på besök.

I söndags åkte de två grabbarna iväg igen för att möta Joel och farmor. Denna gång för att bada i Sundbyberg eller Sumpan som Gustaf säger.

Ingrid var lite fast med den tråkiga mamman som jobbade, men hon roade sig bäst hon kunde. I förra veckan upptäckte hon nämligen att hon inte bara har en vänsterhand utan tada, en högerhand och fötter också! Mycket intressenat och lite otäckt eftersom högerhanden liksom vänsterhanden inte försvinner hur mycket man än viftar eller tittar.

Fullt upp del 2

En återblick till fredagen igen.

Jo, väl hemma så sov som sagt stora älsklingen i flera timmar. Under tiden roade lilla älsklingen mamman med att vara mindre bra i magen, så till den milda grad att det blev lite komedi över allting. Vid ett tillfälle gjorde hon stora A ändå upp till nacken och jag försökte lista ut ett sätt att få av henne bodyn utan att hon skulle få kletet i håret. Det lyckades och jag la henne liksom på mage över min arm för att göra ren ryggen. Då kissar hon. På golvet och över mitt ena ben. När jag lyfter upp henne kan jag inte låta bli att skratta för på rad ligger då lite kläder som behöver tvättas, en kisspöl och därefter ersättningen som inte längre ville vara kvar i magen. Och för stunden var jag tacksam över att Gustaf sov så att jag i lugn och ro kunde fixa till det som behövde fixas.

Gustaf vaknade som sagt efter ett par timmar av naturliga skäl då väldigt pigg. Han är faktiskt väldigt bra på att leka själv och i långa stunder roar han sig med att leka med sin djur eller bilar. Gustafs älsklingsfärg är gul och när vi var hos mormor och morfar i Karlstad över Valborg blev han helt frälst i Nicke Nyfiken. Gustafs glädje var därför stor när pappan kom hem med lite reklam för ett företag med Nicke Nyfiken tema. En ryggsäck, en pappkrona att ha på huvudet och massor av ballonger. Allra populärast var ballongerna. Så i fredags instruerade han mig noga i att vi skulle leka att först han och sedan jag skulle fylla år. Den som hade födelsedag skulle ha kronan på huvudet och hålla alla ballonger. Sedan när det var min tur att fylla år sprang han omkring och valde och valde vilken av hans leksak jag skulle få i present. När det var hans födelsedag så skulle jag väldigt många gånger sjunga Ja må han leva alltmedan han slog två ballonger i huvudet på mig. På min födelsedag blev det ingen sång för det behövdes inte. Födelsedagsleken roade oss i säkert en timma.

Efter födelsedagsfirande skulle vi sedan sitta i trappan och titta upp och med innebandyklubbor som kikare tita efter djur och tala om vilka vi såg. Om jag såg en elefant följde Gustaf oftast upp med att se resten av elefantfamiljen såsom pappan, bebisen och elefant Gustaf och så höll vi på med massor av djur. En väldigt bra lek tyckte mamma då jag kunde sitta alldeles still och hålla Ingrid med ena armen och med andra titta i min kikare.

Till sist la vi oss alla tre i vårt sovrum och efter flera sagor och vällingsflaskor föll han slutligen till sömns.Därmed var det OK för den trötta mamman att också låta en händelserik men rolig långdag vara över genom att sluta ögonlocken.

Fullt upp del 1

Igår var en händelserik dag i en mammas vardagsliv, så förbered dig på ett lite längre inlägg än vanligt. Dagen började med att jag redan klockan åtta började förbereda och packa inför gårdagens aktivitet. Vi skulle vara borta ett par timmar och här är fixar- och packlistan:
Koka makaroner och steka falukorv till Gustaf
Göra sallad till mamman
regnkläder till G (varit var lite otydbart)
regnskydd till dubbelvagnen
insektsskydd till vagnen
extra kläder till båda barnen om (kiss)olyckan är framme
picknicfilt
ersättning och välling
termos med varmvatten till ovan nämnda
vällingflaskor
vatten
blöjor etc

Vi borde ha kommit iväg kvart i tio för att vara i tid istället blev klockan strax efter tio och då var ändå pappan hemma till halv tio och jag fixade hela tiden från åtta. Hur lång tid kan det ta?!!! Min stackars svägerska Annika fick ännu en gång vänta en halvtimma på mig. Bara det i sig är frustrerande. För er som känner mig vet ni (förhoppningsvis) att jag brukar komma i tid. Varje gång hittills just när jag ska träffa Annika kommer jag alltid ganska mycket försent. Inte bra alls. Bland det tråkigaste jag vet är att vänta på någon. Jag är bara inte van att det ska till så mycket packning och att allt tar sån tid bara för att man ska iväg ett par timmar. Vi skulle lika gärna kunna åkt långt bort och vara borta en dag men…

…Gårdagens utflyktsmål var Skansen. Alltså inte särskilt långt bort. Det började mindre bra med att vi åkte bergbanan upp. Trodde vi, men väl uppe så hade bergbanan inte kört precis ändå upp vilket i vårt fall också betydde att vi inte kom ut med våra dubbelvagnar för utgången var för smal. Ingen personal i kuren där uppe och inte heller någon som svarade då vi tryckte in nödknappen. Efter ett tag gick vagnen automatiskt ned igen och väl nere sa personalen att de hörde vår signal efter hjälp och nog trodde att det gick att kommunicera men uppenbarligen så hörde vi inte dem. Ingen fara skedd dock. Ingen blev rädd, det var bara att byta vagn och åka upp igen. Men själva resan tog kanske en halvtimma istället för normala fem minuter. Väl uppe på Skansen tyckte kusinerna, eller i varje fall särskilt Joel och Gustaf att det var jätteroligt att springa omkring där. Stella sa muuu hela tiden och ville mesta av allt bara se kor. Lilla Ingrid sov sig igenom i stort sett hela sitt första Skansenbesök .

På väg hem på parkeringen så leker Gustaf i förarsätet och kommer åt någon knapp så att larmet går igång och virriga mamman hittar då förstås inte bilnyckeln. Det tjuter över parkeringen och jag försökte se ut som att jag var döv och inte förstod att det var från just vår bil det lät. Efter några minuters tjut senare är nyckeln återfunnen. Allt är frid och fröjd och dags för avfärd tills jag känner att luktar det misstänkt om Ingrid och ja, hon hade gjort stora A, upp till naveln. Under tiden roar sig Gustaf med att stå vid motorhuven och slå på den med en pinne, men det kändes ändå som ett ganska bra alternativ jämfört med då han sprang omkring på den relativt vältrafikerade parkeringen. Väl klar med Ingrid så är det dags att lyfta in Gustaf i bilen. Då känner jag ungefär samma lukt igen och ja, stora A där också. Bara att byta blöja igen och känna att det ibland faktiskt är tur att man är lite fattig och inte har råd med en riktig sportbil för baksäten har ändå en funktion att fylla… När blöjbytena var avklarade så talade lilla älsklingen högt och tydligt om att det var dags för mat så även tillredning av mat och matning skedde alltjämt medan Gustaf lekte med en pinne mot motorhuven. Har idag inte ens vågat kolla på den. Blir faktiskt inte heller särskilt förvånad om det senare nu visar sig att någon filmade för lustiga kameran.

Efter en halvtimma på parkeringen så var det äntligen dags för avfärd och ungefär vid Nordiska museét, dvs två minuters bilväg från parkeringen somnar båda älsklingarna. Den lilla bra så. Stora OK också om det inte var för den lilla detaljen att han sedan var helt omöjlig att väcka och då tog jag ändå i lite och ruskade honom till och med kanske lite mer än vad som borde vara tillåtet. Han snarkade dock lugnt vidare i tre och en halv timma! Klockan 19 vaknade han och gissa vad!? Inte särskilt konstigt så var han ett under av pigghet till nästan halv tolv. Pappan var lämpligt nog på en jobbfest så kvällen blev lite längre och lite mindre lugn än vad jag trodde tidigare på dagen då Ingrid matchade Gustafs pigghet med att vara mindre glad än på länge. Gustaf vaknade ju då piggare än piggast och kom på massa olika lekar och jag tror att jag lyckades hålla honom nöjd för på hela kvällen frågade han inte en enda gång efter att titta på Barapapa på datorn och det tar jag som ett MVG i lekbetyg. Vad vi gjorde berättar jag imorgon.

Gungans återkomst

Kommer ni ihåg gungan som Gustaf älskade att sitta i? Den har varit utlånad och faktiskt inte alls saknad men häromdagen levererades den monterad och bars in i vardagsrummet så sedan dess har den stått där.

Jag har provat några gånger men Ingrid njuter inte alls av gunget utan verkar mest bli rädd efter ett tag så den gör ingen större succé, vilket kanske är lika bra då den är så stor och klumpig och tar upp halva vardagsrummet som bokstavligen talat i sig är hälften så stort som lägenheten på Kungsholmen.

Det har regnat här i Stockholm idag

Regnet bokstavligen öste ner precis när det var dags att gå och hämta Gustaf från dagis. I vanliga fall vill älsklingen alltid sitta i vagnen på väg från dagis men idag ville han förstås gå. Och eftersom han redan var jätteblöt och vi ändå bara skulle hem så lät jag honom hållas. Hela han sken som en väldigt stor sol mitt i allt det regngråa då han fick hoppa och springa fram och tillbaka i alla vattenpölar han kunde hitta på hemvägen.

Det är svårt att se visa med bilder exakt hur blöt han var men längre ner kommer två försök.

När vi varit hemma ett tagklev farmor in genom dörren och överraskade oss båda med att vara i Stockholm. Gustaf försökte sedan övertyga henne om att han skulle följa med henne, åka bussen, titta på TV:n och sova där. Med löfte om att vi ska åka bussen till farmor efter dagis imorgon fick hon sedan på nåder åka hem.

En dialog till

Jag kan inte låta bli. Här kommer en dialog till som ägde rum idag när vi promenerade hem efter dagis.

Jag: - Har du lekt med någon idag?
Gustaf: - Nej. Jag har inte lekt med någon.
Paus
-Jag har lekt alldeles ensam med Leonard och Isak.

Badpremiär och längtan

Idag borde det ha varit en bild på Gustafs första bad i det nyrenoverade badrummet,men då pappan också var med i badet och inte ville vara med på bild så får det bli en annan gång. I slutet badade även Ingrid och hon njuter nog mer än Gustaf, som är lite lite avvaktande till en början, mest för att han är rädd för duschen.

Efter badet var det äntligen min tur att få lägga stora älsklingen (som annars alltid vill nattas av pappan) och efter sagan ägde följande konversation rum:
Gustaf: - Jag är ledsen.
Jag: -Varför då?
- För att jag vill att alla ska vara här.
- Vilka är alla?
- Mormor, morfar, farmor och farfar
- Längtar du efter dem?
- Jaaa, imorgon vill jag träffa dom.
- Det går inte.
- Varför inte då?
- För mormor och morfar är i Karlstad och farmor och farfar i Grönviken
- Då vill jag åka till Karlstad och Grönviken imorgon.

Hmm. Lite svårlöst.

Lugn hemmadag

Jag har till och från skrivit om att det känns så stressigt att vara hemma, dagarna går så fort och det känns som jag inte riktigt hinner med. Ett sätt att råda bot på det är förstås att göra som jag och Ingrid gjorde idag. Vi var bara hemma och tog dagen som den kom. Vi till och med sov tillsammans en timma mitt på dagen. Det gjorde jag ofta med stora älsklingen men hittills har det liksom inte blivit av.

Tänk va bra det ändå kan vara med en lite gråmulen och regnig dag.


Ingrid får syn på morfar...


... han verkar vara en rolig prick...


...jätterolig!

Valborgshelgen

Valborgshelgen har tillbringats hos mormor och morfar i Karlstad.

Förutom att ligga på soffan och läsa skvallertidningar, lite jobb för pappans del, mycket lekande för Gustafs och för Ingrids mycket bärande och sjungande tillsammans med mormor och morfar och för oss alla uppassade av god mat så här vi även hunnit med att titta på brasa och fyrverkerier, träffa nästan hela släkten Andersson/Söderqvist, varit i Vålberg och hälsat på familjen Bergqvist/Mellqvist samt shoppat lite på stan.

Tack till mormor och morfar för en skön och avkopplande långhelg och till Anki med familj för fina kläder till Ingrid och spel till Gustaf.

Gustaf fick smak för att vara borta och hela tiden ha konstant uppmärksamhet och någon som alltid leker med en. Efter att ha sovit i två timmar i bilen, vaknade älsklingen gråtandes med orden: - Jag vill inte åka hem! Jag vill åka till farmor och farfar.
Efter upplysningen att farmor och farfar är i Grönviken ändrade han sig fortfarande gråtande till: - Jag vill inte åka hem. Jag vill åka till Grönviken och hem imorgon.

Väl hemma verkade det ändå var ganska OK. Han gick direkt till sandlådan och satte sig och lekte där medan vi hann packa upp nästan allting.

Efter ett tag ringde morfar, Gustaf svarade med orden: - Jag är hemma nu, men jag kommer tillbaka senare.

Nu sover han dock sött i sin säng och imorgon är det vardag igen.


Moderhjärtat blir lite svagt av den här bilden. Ser ni vad stor han är! Allra vackraste älsklingen