Koka makaroner och steka falukorv till Gustaf
Göra sallad till mamman
regnkläder till G (varit var lite otydbart)
regnskydd till dubbelvagnen
insektsskydd till vagnen
extra kläder till båda barnen om (kiss)olyckan är framme
picknicfilt
ersättning och välling
termos med varmvatten till ovan nämnda
vällingflaskor
vatten
blöjor etc
Vi borde ha kommit iväg kvart i tio för att vara i tid istället blev klockan strax efter tio och då var ändå pappan hemma till halv tio och jag fixade hela tiden från åtta. Hur lång tid kan det ta?!!! Min stackars svägerska Annika fick ännu en gång vänta en halvtimma på mig. Bara det i sig är frustrerande. För er som känner mig vet ni (förhoppningsvis) att jag brukar komma i tid. Varje gång hittills just när jag ska träffa Annika kommer jag alltid ganska mycket försent. Inte bra alls. Bland det tråkigaste jag vet är att vänta på någon. Jag är bara inte van att det ska till så mycket packning och att allt tar sån tid bara för att man ska iväg ett par timmar. Vi skulle lika gärna kunna åkt långt bort och vara borta en dag men…
…Gårdagens utflyktsmål var Skansen. Alltså inte särskilt långt bort. Det började mindre bra med att vi åkte bergbanan upp. Trodde vi, men väl uppe så hade bergbanan inte kört precis ändå upp vilket i vårt fall också betydde att vi inte kom ut med våra dubbelvagnar för utgången var för smal. Ingen personal i kuren där uppe och inte heller någon som svarade då vi tryckte in nödknappen. Efter ett tag gick vagnen automatiskt ned igen och väl nere sa personalen att de hörde vår signal efter hjälp och nog trodde att det gick att kommunicera men uppenbarligen så hörde vi inte dem. Ingen fara skedd dock. Ingen blev rädd, det var bara att byta vagn och åka upp igen. Men själva resan tog kanske en halvtimma istället för normala fem minuter. Väl uppe på Skansen tyckte kusinerna, eller i varje fall särskilt Joel och Gustaf att det var jätteroligt att springa omkring där. Stella sa muuu hela tiden och ville mesta av allt bara se kor. Lilla Ingrid sov sig igenom i stort sett hela sitt första Skansenbesök .
På väg hem på parkeringen så leker Gustaf i förarsätet och kommer åt någon knapp så att larmet går igång och virriga mamman hittar då förstås inte bilnyckeln. Det tjuter över parkeringen och jag försökte se ut som att jag var döv och inte förstod att det var från just vår bil det lät. Efter några minuters tjut senare är nyckeln återfunnen. Allt är frid och fröjd och dags för avfärd tills jag känner att luktar det misstänkt om Ingrid och ja, hon hade gjort stora A, upp till naveln. Under tiden roar sig Gustaf med att stå vid motorhuven och slå på den med en pinne, men det kändes ändå som ett ganska bra alternativ jämfört med då han sprang omkring på den relativt vältrafikerade parkeringen. Väl klar med Ingrid så är det dags att lyfta in Gustaf i bilen. Då känner jag ungefär samma lukt igen och ja, stora A där också. Bara att byta blöja igen och känna att det ibland faktiskt är tur att man är lite fattig och inte har råd med en riktig sportbil för baksäten har ändå en funktion att fylla… När blöjbytena var avklarade så talade lilla älsklingen högt och tydligt om att det var dags för mat så även tillredning av mat och matning skedde alltjämt medan Gustaf lekte med en pinne mot motorhuven. Har idag inte ens vågat kolla på den. Blir faktiskt inte heller särskilt förvånad om det senare nu visar sig att någon filmade för lustiga kameran.
Efter en halvtimma på parkeringen så var det äntligen dags för avfärd och ungefär vid Nordiska museét, dvs två minuters bilväg från parkeringen somnar båda älsklingarna. Den lilla bra så. Stora OK också om det inte var för den lilla detaljen att han sedan var helt omöjlig att väcka och då tog jag ändå i lite och ruskade honom till och med kanske lite mer än vad som borde vara tillåtet. Han snarkade dock lugnt vidare i tre och en halv timma! Klockan 19 vaknade han och gissa vad!? Inte särskilt konstigt så var han ett under av pigghet till nästan halv tolv. Pappan var lämpligt nog på en jobbfest så kvällen blev lite längre och lite mindre lugn än vad jag trodde tidigare på dagen då Ingrid matchade Gustafs pigghet med att vara mindre glad än på länge. Gustaf vaknade ju då piggare än piggast och kom på massa olika lekar och jag tror att jag lyckades hålla honom nöjd för på hela kvällen frågade han inte en enda gång efter att titta på Barapapa på datorn och det tar jag som ett MVG i lekbetyg. Vad vi gjorde berättar jag imorgon.
2 kommentarer:
Vilken dag! :-)
Le
Oj Oj Oj- ja tänk hur en dag i småbarnsfamilj kan se ut:)
Ja ha nog glömt hur d va ja...
kramar från Säffle
Skicka en kommentar