Blivande kompisar?

På årets nästa sista dag kom familjen Ingestedt över på besök. Ludde och Gustaf kanske inte direkt leker ihop men de var ändå söta.


Vid middagsbordet satt de bredvid varandra och samtalade då och då med ett hemligt kodspråk som ingen av oss andra förstod men de verkade ha full koll.


Efter maten fick Gustafs pappa leka sagotant.

Messmörsfestival

Gustaf har ju ända från början varit ganska matglad och fram tills alldeles nyss så åt han, med undantag från grönsaker, glatt det mesta som erbjöds. Nu har han dock kommit fram till att det går att välja av vad som står på bordet. Brödet sitter inte automatiskt ihop med leverpastejen eller messmöret. Skinkan och osten går bra att äta i skivor direkt och muslin på filen ligger överst och kan därför ätas upp först. Ja, ni förstår mönstret. Imorse bestämde vi oss för att se vad som skulle hända om han helt enkelt fick fri tillgång till bara messmöret. Vi trodde möjligen att han skulle sluta efter ett tag. Men efter en liten trevande inledning gick det upp ett ljus för honom. Messmörsparadiset var här, bäst att ta för sig! Det slutade förstås med att vi fick ta undan paketet, men då kom det i alla fall inga protester från den unge herren.

Skansen

I tron att lindra våra dåliga samveten lite över att vi stundom jobbar mycket så bestämde vi oss för att vi båda skulle ta ledigt över jul och nyår för att hela familjen skulle få både kvantitet och kvalitetstid. Så här i efterhand kanske det inte hade varit helt fel att låta Gustaf gå på dagis åtminstone kanske en dag. Vi räcker inte riktigt till för all hans energi så idag bestämde vi oss för att göra en utflykt. Kanske inte så fantasirikt med vi tror att besöket på Skansen var uppskattat.


Gustaf tittade på aporna...


... men blev mer fascinerad av hästarna...


och av bilderna att döma så kanske mamman skulle gå en fotokurs?


Väl hemma igen gjordes det mat - igen och lektes med paraply - igen.

Kökschef

Gustaf vill som säkert alla barn (och vuxna) med jämna mellanrum ha uppmärksamhet, däremellan är han faktiskt bra på att roa sig själv. Han kan bland annat bli stående vid sin spis länge och väl och laga mat som vi sedan får smaka. Idag kom han dessutom på att han kunde ha en mobilrestaurang så han drog ut spisen både i hallen och vardagsrummet innan han fann det för gott att återvända till köket med sin utrustning.

Sist

Mest cred visade det sig att farfar har!Spelet kan ändock rekommenderas. Det var roligt och kan spelas med behållning även om man inte är stockholmare eller bosatt här. Dock krävs uppenbarligen lite mer allmänbildning än vad mamman kunde uppbåda efter lite vin och champagne.

Varning utfärdas till kära nyårsgäster att spelet sannolikt kommer att plockas fram någon gång under kvällen/natten.

Stor ryggsäck med liten Gustaf

I detta nu har vi dataverkstad (pappa Stefan och farfar) och sömnverkstad (Gustaf och farmor) här hemma. När båda dessa aktiviteter är avklarade är det meningen att det istället ska bli spelhåla. Premiär för spelandet av pappans namnsdagspresent Stockholmsspelet. Det skulle sitta fint för en Värmlänning att sopa banan med de tre Stockholmarna, men jag återkommer med rapport om det finns något intressant att rapportera vill säga.

Idag har det varit ytterligare en latdag. Vi har som nästan varje dag varit och tittat på fåren och Gustaf verkar aldrig tröttna på denna aktivitet.

Väl hemma igen har Gustaf lekt att han är på utflykt vilket inneburit att han gått omkring med sin ryggsäck (julklapp från kusin Joel och Stella) eller om det är ryggsäcken som gått omkring med honom?

Imorgon är det tänkt att vi ska ta tag i köket igen och försöka slutföra renoveringen. Morgondagens mål är att måla färdigt bröstpanelen.

Tack gammelmoster Siv!

I förmiddag åkte så mormor och morfar hem till Värmland. Tur för trötta mamman och pappan var att Gustaf och morfar hann med en sväng till fåren innan avskedet. Då var morfar och Gustaf och hälsade på Erik (tuppen) och Stella (ett av fåren). Senare i eftermiddags så träffade Gustaf riktiga farbror Erik och kusin Stella och hela tjocka släkten på farmors sida hemma hos pappas moster Siv. Som traditionen bjuder i Nymanska släkten eller om det var Janssonska eller Johanssonska så bjöds det på annandagen på kalkon. Jättegott, tack Siv med familj!

Annars så symboliseras Gustafs och hans föräldrars annandag bäst av bilden nedan. En himla massa ätande har det varit och för Gustafs del så måste det bara bli så att han är extra snäll imorgon!

Andra julen

Julfirandet startade med julgröt hos farmor och farfar...


för att sedan ta det lite lugnt med en julöl i fåtöljen...


och sedan kom...


tomten! både Gustaf och kusin Joel var klart fascinerade av Tomten. Ingen av dem blev dock så rädda att det kom tårar men de vågade heller inte hämta sina paket själva...


...så med faster Annikas mamma (syns dock inte i bild) tryggt emellan vågade älskligen ta emot ett av sina tusen paket.

Både Gustaf och Joel fick så mycket julklappar att det bara inte gick att låta dem öppna alla igår, så imorse låg ett tiotal paket kvar och väntade under granen här hemma. Erkännas ska att alla mjuka paket drogs ur sina askar för att direkt slängas åt sidan medan han glatt lekt hela dagen med parkeringshus, duplo Bondgård, rittavla, pussel, paraply, Pippi etc etc. Stort TACK för alla julklappar till både oss och älsklingen!

Tomtenisse

Gustaf och hans föräldrar önskar alla

En riktig God Jul!

Abstinens

Har dessa dagar då jag faktiskt ägnat bloggen en tanke då och då insett att för mig är att skriva några rader här nu sådan rutin att jag saknar det när jag inte gör det.
Hmm, är det bra eller dåligt? Kanske ett tecken på ett tråkigt liv eller frånvaro av TV?

Gustaf är så rolig att det är synd att jag inte ännu förstår hur man lägger upp små filmer på bloggen för det skulle vara mer talande än det skrivna ordet. Jag menar det går inte att beskriva hur söt han är när han sträcker båda armarna upp i luften och ropar hurra, eller när han gör någon slags armgest med att höja ena armen i taget och ropa yeh, yeh, yeh. Ja, ni förstår själva.

Älsklingen pratar inte så mycket som jag nämnt tidigare men att hans ordförståelse är det inget fel på. Häromdagen när jag skulle hämta honom hos farmor stod vi i hallen och pratade. Farmor berättade att han ätit youghurt med musli och därefter fått en saffransbulle. Varpå Gustaf raskt vände om och gick till frysen, öppnade den och stod och pekade där han visste att saffransbullarna fanns. När farmor sedan sa att han kunde få lite russin istället gick han direkt till skafferiet och pekade för att visa att här är russinen. Är osäker på om det är ordförståelsen som är poängen här, eller om det är att farmor månne skämmer bort honom lite eller i värsta fall om händelsen är ett tecken på att Gustaf kör med farmor.

Dagens bildserie är någon dag gammal. Gustaf skrattde hjärtligt under hela paraplystunden och tyckte det var bland det roligaste han sett. Pappan fällde upp paraplyt åtskilliga gånger och varje gång kiknade han av skratt.


Gustaf och pappa hittar ett paraply som fälls upp...


G tyckte det var superroligt...


och får paraplyt av pappa...


och paraplyt drar iväg med Gustaf...


Det är inte alldeles lätt att få ordning på det...


men se, nu kan Gustaf efter många mödor visa upp sig med paraplyt!

Paus

Gustaf kanske inte kände igen Leena direkt, men han kände sig trygg med henne och verkade tro att det var en kompis till honom som var och hälsade på. Han lekte glatt och föjde med henne var hon än gick och han lyckades nästan lura henne att få bada genom att via pekmetoden visa var baljan finns, ankorna och var vattnet kommer ifrån.

Tack snälla Leena också för att du tog hem en bit av Italien till Norra Ängby genom att ge oss peccorino, riktigt espressorkaffe, tryffelolja, och inte minst supersnygga kläder till Gustaf.

Stackars Gustaf har fått ögoninflammation igen och snälla farmor och farfar har lovat att älsklingen får vara hemma hos dem imorgon. Sedan hoppas vi att han blir bättre för båda jag och pappan har hmmm - mycket jobb innan det är dags för jullediget. Därav kan jag reda nu berätta att bloggandet kommer att ta paus denna vecka. Jag hinner inte. Återkommer på fredag!

Tills dess får ni njuta av en bild där Gustaf mycket koncentrerad försöker klippa sin tånaglar.

Lussefirande

I torsdags var jag och farmor på Luciafirande på Gustafs dagis. Gustafs avdelning deltog inte men Gustaf hade ändå under sin röda overall en röd tomtedräkt och tomteluvan syndes. Men kan någon förklara för mig varför flertalet dagis väljer att ha sitt Luciatåg utomhus? När jag kom en kvart innan samlingstiden så var stämningen inne något stressad. Personalen hade ett antal barn att klä på och de barn som var klara var varma och ville gå ut. Till den senare kategorin hörde Gustaf som stod och skrek när jag kom. Det måste vara enklare för både barn och personal om man inte behöver ha ytterkläder under Luciakläderna?! Luciatåget med alla barn (det är ett stort dagis) var sött men till och med den tondöva mamman kunde inte annat än att skratta åt alla stämmor och att det går att vara på så många olika ställen i en sång samtidigt! Jag antar att det var sött på någotvis.

Gustafs nejsägarperiod fortsätter. Numera säger han till och med nej, när han faktiskt menar ja förutom när man frågar om han vill ha kokt ägg till frukost eller andra viktiga matfrågor, då anser han att frågan är av sådan viktig art att det är bäst att svara ordentligt.

Imorgon kommer min väninna Leena äntligen hem från Rom på ett dygnsbesök i Stockholm innan det bär av för julfirande i bland annat Karlstad. Gustaf blev väldigt förtjust i Leena i somras och det ska bli spännande och se om han känner igen henne.

Porträttlik

Gustaf fick en litografi av Lasse Åberg i doppresent av farmor och farfar. Denna levererades i söndags inramad och jättefin. Just nu står den på öppna spisen i vardagsrummet och fler gånger om dagen pekar Gustaf glatt upp på den. Han verkar gilla sin tavla! Gustafs föräldrar tycker att valet av motiv var alldeles strålande, vi ser likheter med Gustaf själv och hans personlighet i tavlan. Vad tycker ni?!

Nej och näääee!

Jag har hört att barn har en nejperiod runt treårsåldern. Om detta stämmer kan vi konstatera att Gustaf har ägnat dagen åt att öva och eftersom det är ett tag kvar till treårsåldern kommer han förmodligen bli väldigt bra på just nejsägandet. Han säger nej till och med när han egentligen menar ja som när jag frågar om Gustaf älskar mamma och pappa och han så klart och tydligt svarar nej, då menar han såklart ja, eller hur?! Eller när jag frågar kan Gustaf säga något annat än nej - och han svarar nej. Det är ju också fel. Han kan numera säga skål, där, och en massa andra mer svårtydliga ord.

Igår var det krassligt här hemma. Pappan låg nere i källaren i feber och magsmärtor och Gustaf hade feber natten till måndag, så därför fick han vara hemma från dagis igår. Det var dock inget fel på älsklingen under dagen igår så imorse bar det iväg till dagis igen och han blev jätteglad när han fick syn på dagisbyggnaden. Med pappan är det bättre, han har i alla fall flyttat upp en våning och har nu ockuperat soffan.

Gustaf har som jag nämnt tidigare en fin egen fåtölj han fick i doppresent av pappas moster Eva med familj. Denna har han suttit flitigt i och bläddrat böcker. Numera ratas den dock till förmån för Laminofåtöljen vilket jag skrivit om tidigare. Det nya är att han numera betraktar den som sin. När jag råkar sitta i den tar hand bestämt och drar i min hand tills jag reser mig upp och nådigt lämnar fåtöljtronen till Kung Gustaf som sedan sitter där och håller hov.

Inbjudan

Gustaf dag idag var pyjamsläge på förmiddgaen och efter middagssömnen var vi tillsammans med farmor och farfar på Drottningholmsjulmarknad där Gustaf bland annat för första gången fick höra och se ett Luciatåg. Vi var också på blomsterutställning i Slottet. Många fina Amaryllis,julstjärnor och Azaleor.

Senare på kvällen kom farmor och farfar på middag och när det var dags för Gustaf att gå och lägga sig så tog farmor hand om läggningen. Han somnar numera snällt i sin spjälsäng medan någon av oss ligger på vår säng. Denna procedur tar aldrig kortare tid än en halvtimma, oftast uppmot timman. Farmor kom nerför trappan efter knappa tio minuter och hade därmed kört någon sorts proffsläggning. Härmed inbjudes farmor hit för läggning varje kväll vid sjutiden!

Idag upptäckte jag även att Gustaf har fått tand nr 11. Förmodligen för flera dagar sedan men ändå.

Stella Maria

Idag har dagens stora händelse varit kusin Stellas dop. Gustaf övergav glatt sina föräldrar direkt vi kom till kyrkan till förmån för farmor och farfar. Trots det något gnälliga humöret i bilen på väg till dopet så skötte han sig ändå exemplariskt under själva dopakten.

Efteråt bjöd Stellas föräldrar på smaskig buffé i hemmet (tack!) och Gustaf både käkade och lekte glatt med Stellas storebror Joels leksaker. Älsklingen måste ges en eloge för att han tappert lekt och höll humöret uppe trots att ögonlocken blev tyngre och tyngre.


Gustaf valde att bänka sig hos farmor och farfar under dopakten. I bakgrunden dagens huvudpersoner



Stella med mamma och pappa...



...får välsignat vatten på huvudet...


...och gudmor Elin tänder Stellas dopljus

Sömnmarodör och nu stor kille

Gustaf vaknar varje natt allt mellan midnatt och halv sju och vill och blir överlyft till vår säng. Inatt vaknade han 04.30, inte jätteovanligt. Det ovanliga och inte alls roliga inatt var dock att han inte somnade om utan istället bestämde sig för att i över timman öva på ansiktets olika delar. Så där låg jag och pappan halv medvetslösa av trötthet och fick i lika rättvisa doser våra ögon inpetade av Gustafs pekfinger så att han kunde säga gögga (=öga), blev dragna i håret så att vi kunde säga hår, klappade - ibland mycket hårt klappade på kinden för att säga kind osv osv. Vi borde bli inbjudna till Blå hallen på måndag och få pris för bästa tålamod och teaterförsök till glatt humör.

När vi sedan (försenade eftersom älsklingen till slut somnade om och vi med honom)satte oss och käkade frukost så vägrade Gustaf för första gången att bli upplyft och placerad i sin barnstol. Han ville bestämt sitt på en vanlig stol vilket han också fick.

Hade vi haft TV ikväll hade jag tittat på Idol. Har inte sett ett enda avsnitt, men tittat på några klipp på webben. Jag håller på Amanda. Vem håller ni på?

Nattlig underhållning

Igår blev Gustaf hämtad på dagis av farmor och han hade en händelserik och rolig kväll tillsammans med henne! Vi hade därmed lyxen att äta middag ute i goda vänners lag för att därefter bli underhållna av Henrik Schyffert och hans 90-tals show som nu går på Rival. Jag måste erkänna att jag har lite svårt för Schyffert och är därför extra glad att jag följde med för jag blev klart positivt överraskad. Det var härligt att en grå och tråkig onsdag få sitta och bli underhållen och skratta i över timman. Tack gudfar Magnus för ett bra initiativ!

Vi var hemma strax efter 23 och ungefär då vakande Gustaf till och jag gick upp för att trösta honom. Han blev då så glad över att han då förstod att vi båda var hemma igen att han helt enkelt inte kunde somna om. Det slutade med att vi fick lyfta över honom till vår säng och sedan låg vi där och kunde inte annat än att skratta de dryga två timmarna då det istället för Schyffert var sonen som stod för underhållningen. Superglad for han upp och ner i sängen hela tiden pratandes (mer oklart om vad) och skrattandes. Vi var glada med honom inatt, däremot betydligt tröttare än Gustaf imorse när han slog upp sina bruna klockan 6!

Tre vardagsscenarion

Trots ett par dagars extra frånvaro från dagis så var pappans rapport från dagens lämning att han var lika glad som vanligt över att se Lilly och de andra barnen. Det känns förstås skönt.

Dagens jag-kan-själv: För första gången satt Gustaf plötsligt i en av våra Laminofåtöljer. Sedan dess har jag nu under kvällen sett när han tar sig upp i fåtöljen själv flera gånger.

Dagens frustation: När Gustaf väl tagit sig upp i fåtöljen ställer han sig upp och försöker nå CD-skivorna som står bakom. De sitter dock aningens för högt upp trots att han sträcker sig så mycket det går. så nära men ändå inte. Högljudd frustation hördes.

Dagens ha-begär: När jag öppnade kylskåpet förstod jag på Gustafs läte att han ville ha någonting. Så jag lyfte upp honom för att han skulle kunna peka på mjökpaketet. Trodde jag. Det visade sig att det han fått syn på och verkligen ville ha var olivburken. Så jag gav honom fem oliver och la i hans kastrull, vilka snabbt var uppätna och sedan stod han och pekade på kylskåpet igen. 13 oliver senare var han dock nöjd.


Gustaf med den fina resväskan han fått i doppresent av fam. Bergqvist-Mellqvist.

Bokmal

Gustaf ska ha en eloge för att han är ett så lätt och bra resesällskap! Dagens resa gick över förväntan med tanke på den dumma restiden. De första 45 minutrarna var det lite läsa bok och mycket upp och ner i stolen. Sedan fick han tidig välling och fick lägga sig ner och kors i taket så låg han kvar i över en timma, trots att han inte sov. När det sedan var en halvtimma kvar till slutdestinationen ville jag inte att han skulle somna, så då fick han sätta sig upp och i återstoden av resan satt han snällt på sitt säte och bläddrade i sina böcker. Apan fin, Max potta och en bok om kaniner räddade resan.

På perrongen mötte pappa och hjärtat blev så glad att han hoppade sittande i vagnen när han fick syn på honom.

Väl hemma igen märktes det att han blev lite exalterad över att vara hemma. Han sprang till sin lära-gå-vagn för att gå runt med den en liten stund innan det var dags att sätta sig på Nalle Puh-bilen och köra omkring lite med den etc etc. Men eftersom klockan var närmare halv nio så uteblev ändå protesterna när det var dags att gå och lägga sig. I Karlstad har Gustaf och jag sovit i mormor och morfars säng och när det varit dags för honom att lägga sig så har jag legat brevid. Var därför lite orolig för att vi kommit tillbaka i gamla vanor och att han inte skulle vilja ligga i sin spjälsäng. Den oron var dock obefogad. Han grät inte det minsta utan fann sig fogligt i att bli nedlagd och nu sover han sött i sin säng.


Jag tog minst 10 kort och ändå är det här det bästa av Gustaf tillsammans med mormor och morfar

Kakmonster!

Vi har fortfarande ingen TV hemma coh efter dessa dagar hos mormor och morfar känns det som det är bra om det dröjer ett tag innan vi skaffar en. Gustaf har nämligen visat sig ha klara anlag för att bli TV beroende. Har han varit ute och kommer in så springer han till TV och vill att morfar ska hjälpa honom att sätta på den.

Imorse tittade vi på julkalendern och det verkade som Gustaf tyckte den var bra för han satt stilla hela avsnittet. Ska dock bli intressant att se vad som händer på julafton om det kommer en tomte. I dagens avsnitt var det en tomte med och då sa Gustaf nej, blev rädd och vill sitta ännu närmare.

Mellan allt TV-tittande har vi varit och hälsat på min barndomsvän Anki. Anki är till skillnad från mig jättebra på att baka, och bjöd på stort kakkalas. Gustaf lycka var total! Han fick en egen assiett som han glatt sträckte fram så fort någon annan tog någonting och när det var slut på hans eget fat tog han result Linus (Ankis fyraårige son) fat och åt glatt upp han tårtbit också. Han är en riktigt kakmonster! Av snälla Anki med familj fick jag och Stefan jättebra bröllopspresent och Gustaf fick en vacker resväska (bild kommer vid senare tillfälle) och en rolig djurbok. Tusen tack!


Gustaf nya favoritsysselsättning

Grattis gammelmoster Eva!

Tågresan hit gick jättebra! När jag sa till honom att lägga sig på sätet och sova, så la han sig ner och somnade på fem minuter för att sedan vakna när det var tjugo minuter kvar av resan. Undrar dock hur jag tänkte när jag bestämde mig för att åka hem mellan 17-20 som är han minst glada tid under en hel dag? Ska bli spännande...

Jag och Gustaf har det bra här hos mormor och morfar. Jag får sovmorgon och har legat och läst under förmiddagen medan Gustaf har full uppmärksamhet.

Dagens mest rörande: När jag låg och sov tittade Gustaf på TV med mormor och morfar, som visade en inspelning som morfar gjort när de var på besök hemma hos oss i somras. När älsklingen fick syn på pappa Stefan på TV gick han fram till TV:n med armarna utåt (som när han vill bli buren) och började gråta när pappa inte tog upp honom...

Pappa Stefan är i Gävle på moster Evas 50-årsfest. Stort grattis till Eva!

Jag och Gustaf hade också gärnat varit på 50-årsfest, men nu var vi istället på dopfest i Östra Ämtevik. Gustaf tyckte förmodligen att det var hans livs fest då han aldrig tidigare ätit så mycket bulle, kakor och tårta!


Dagens huvudperson Leyah Hilda med mamma och pappa...


...hade konkurrens av Gustaf som också ville vara i centrum

Det du farmor!

Läste precis att Färjestad gjorde 6 mål i första perioden och till slut slog Brynäs med 8-3. Utklassning! Nu får de lära sig åka skridskor!

Kan inte låta bli och det är bäst att passa på för det kan ju visa sig att Gustaf kommer hålla på Brynäs...det finns ju i generna. Men det blir inget eget hockeyspelande för honom, därom är i alla fall jag och pappan rörande överens.

Medveten

Efter två kvällar där Gustaf vaknat vid midnatt och tröttheten gjort att vi då lyft över honom till vår säng så sov älsklingen i spjälsängen till halv sex imorse, fick välling och somnade om till kvart i åtta. Vilket förstås fick till följd att vi försovit oss lite eftersom vi numera har Gustaf som väcker oss. Hur vi nu kunde få för oss att lita på honom...

Trots sin ringa ålder är han redan otäckt medveten och strategisk. Vid nattningen ikväll så satte han sig upp några gånger varpå jag från min sängliggande position som vanligt sa åt honom att lägga sig ner. Vilket han också gjorde. Förmodligen tyckte han dock att uppmärksamheten inte var tillräcklig för jag ser i ögonvrån hur han återigen sätter sig upp och medvetet slänger ut nappen mellan spjälorna för att därefter börja gråta lite och säga något som liknar napp. Varpå jag tänder lampan, och han snällt pekar var den är. I sådana stunder har jag god lust att lyfta upp honom bara för att han anstränger sig så för uppmärksamheten. Stålsatte mig dock och avstod.

Imorgon kväll kommer jag och Gustaf att vara i Värmland hos mormor och morfar så under helgen kommer bloggandet att ske från morfars nya supersnabba bredband!

Familjen Nymans önskelista till Tomten

Det spännande med att blogga är förstås att man aldrig vet vem som läser bloggen så så här inför första advent tänkte vi pröva att se om tomten eller någon av hans nissar månne är intresserade av dagens inlägg.

Gustafs mormor och morfar kan intyga att jag en gång i tiden var världsbäst på att skriva långa långa önskelistor till tomten. Ser fram emot då Gustaf kan tala om själv vad han önskar sig men tills dess så chansar vi på att älsklingen om en månad kommer att ha ungefär samma favoritsysselsättningar som idag. Just nu är det tre saker som Gustaf gillar mest. Det ena är att sitta med sitt pussel. 5 bitar stort med en knopp på varje bit. Ännu kan han inte riktigt lägga tillbaka dem rätt, men han vet nu var varje bit ska ligga och pekar glatt ut det så att vi inte ska lägga fel. Det andra är att han både gillar att själv titta och bläddra i böcker och att vi läser för honom. Max potta är den stora favoritboken. Det tredje är att kasta Duplo omkring sig och försöka sätt ihop bitarna. Vi tror således att Gustaf blir glad för böcker, pussel och duplo. Vi vet att vi blir glada för en säng till älsklingen, täcke och kudde därtill, en parplyvagn eller vad som nu kan vara ett lättare och enklare alternativ till hans nuvarande sittvagn, tvådelad pyjamas stl 86/92 (finns exempelvis på Polarn och Pyret), kläder i allmänhet kan han inte få för mycket av och ett par nya vinterkängor.

Gustafs föräldrar önskar sig lampor till hemmet, sänggavel, överkast, slipning av sovrumsgolv, garderob till sovrummet, kakel till badrum, fungerande öppen spis. Ja, tomten kanske antar temat? Vi blir förstås alltid glad över bra böcker också!

Grattis i efterskott Empan!

Idag var det fotografering av porträttbilder på dagis. Utanför fotorummet lekte Gustaf glatt och sprang omkring i korridoren. Men när det väl var vår tur så blev han lite konfunderad varför vi var i rummet. Han satte sig dock lydigt på pallen och jag satt brevid och höll honom i handen. Fotografen försökte med alla medel få honom att titta på henne och skratta. Det lyckades sådär. Hon såg ganska fånig ut så Gustaf satt mest gapade och såg ut att tänka vad är det för konstig typ. Vilket fick till följd att vår käre son på bilderna inte ser ut som han kommer vinna något framtida Nobelpris direkt. Men man kan vara väldigt söt även om man ser dum ut.

Gustafs pappa är gudfar till Emelie och som sådan är det nästintill förbjudet att glömma hennes födelsedag. Vilket ändock har hänt i år. Gudfar ber tusen gånger om ursäkt och grattar en dag i efterskott och utlovar att både födelsedagspresent och julklapp väntar i det kalla Norden när pappa Daniel masar sig hemåt i januari. Vi hoppas på att Emelie då får följa med på besök.


Gustaf sitter på lite på pottan nästan varje kväll när det är dags att byta om till pyjamas. Han har dock ingen aning om vad den egentligen är till för. Fungerar bra som stol nära leksakskorgen och allt.

Tvivel

Jag och Gustafs pappa har kompromissat vad det gäller sonens läggningsrutiner. Jo, han läggs i sin spjälsäng, men istället för 5 minutersmetod eller annat som ska göra att vi går och han somnar så lägger sig den av oss som läggningsansvaret på vår säng tills han somnat. Ibörjan var han förstås ledsen och ville helst att vi skulle sitta brevid sängen och klappa honom, men nu är han så duktig. Då och då kan man se hans huvud titta upp över spjälskyddet då han förvissar sig om att det ligger någon på sängen, men så fort man säger åt honom att lägga sig ner så dyker han ner i sängen igen. Han har således lärt sig att somna utan närheten och göra det utan att behöva gråta sig trött först. De första nätterna vaknade han vid midnatt och då fick han komma över till vår säng. Men de senaste nätterna har han faktiskt sovit där till mellan fem och halv sju. Och faktum är att jag vaknar mer utvilad när jag inte har anpassat min sovställning efter Gustafs hela natten. Allt borde var bra för nu då.

Om det inte vore för tvivlet som helt plötsligt drabbat mig! För vad är egentligen meningen med att han ska vänja sig av vid att somna brevid någon av oss som han tycker är så tryggt? Han är trots allt ganska liten och tids nog kommer han behöva möta och lära sig handskas med tusen andra viktiga saker. Och det är så tomt att ligga på sängen i väntan på att han ska somna - ensam utan honom nära. Hmmm, jag tror att jag har separationsångest från det som också varit mina sömnrutiner.

Dagens sötaste: När vi kom hem från dagis la jag mig på vardagsrumsgolvet och läste medan Gustaf sprang omkring mellan köket, matrummet och vardagsrummet. Efter ett tag visade han att han ville att jag skulle gå upp, varpå han visade vägen till matrummet och där hade han lyckats rada upp inte mindre än tre burkar med frukt på köksbordet, vilka han mycket nöjt pekade på samtidigt som han visade att han ville upp i sin stol. Självklart tog det mindre än minuten och sedan hade jag fixat fram sked, haklapp och skål. Han fick dock nöja sig med en burk. Han är ju inte bortskämd.


En något uttråkad Gustaf i bilen på väg hem från Antons dop...


..lite roligare blev det när kameran kom fram

Grattis farbror Erik!

Dagens händelse nummer ett har varit Antons dop och att jag nu officiellt har fått äran att bli gudmor till ytterligare en pojke. Då jag är en förfärligt usel gudmor åt min förste gudson (jag skäms!),ska jag bli en bättre åt Anton! Vi hade kameran med men Gustaf kära pappa valde att inte ta några kort under själva namngivningen så bild på lille Sven Anton Viktor (hmm stavas det med k?)utlovas inom kort.

Dagens händelse nummer två är att det är Gustafs farbror födelsedag. Grattis och hurra för Erik!

Gårdagens händelse som jag glömde skriva om är att jag upptäckte tand nummer 10!


Uppklädd för dop


Här anas möjligen en föraning om hur älsklingen kan komma att se ut med en öl eller två innanför västen.

Ny frisyr

Pappans allra första klippning på sonen