och nummer 8!

Idag när Gustaf låg på rygg och gallskrek fick jag helt plötsligt se att ytterligare en tand har tittat fram. Denna gång lång in i överkäken.

Igår var jag ute med min kära kollega Lena och drack en större mängd vin än vad som var tänkt. Väldigt trevligt! Trots det känns det lite extra när man inte träffar den älsklingen alls på hela dagen så idag gick jag från jobbet lite tidigare, ringde farmor som skulle hämtat och helt egoistiskt åkte och hämtatde honom själv. Sedan lekte vi ihop i tre timmar innan pappa kom hem. Egentligen skulle jag gått på bio med flickorna men jag har blivit för blödig. Jag längtade för mycket efter att vara med Gustaf. En gång för länge sedan, i livet utan barn, så kunde jag inte förstå hur en av flickorna inte kunde fika med oss andra bara för att hon ville hem till sin dotter. Då resonerade jag så att de ses ju alla andra dagar. Jag har bättre förståelse nu. Är dock inte helt säker på om det är bra eller dåligt.

När vi var hemma på eftermiddag så blev Gustaf helt plötsligt jätteledsen, som jag nämnde ibörjan. Efter ett litet tag förstod jag att han var hungrig. Värmde en burk som han åt upp rekordsnabbt. Värmde en till burk som gick åt den också. Lite senare när Stefan kom hem satt vi oss för att äta lite och då ville han ha mat igen. Med andra ord ett vrålhungrigt matvrak.

Nu har pappan försökt få honom att sova i snart en halvtimma så det är bäst att jag går upp och byter av.

Fortsatt trevlig fredag!