Modigast!

Jag har en känsla av att bloggandet i framtiden till stor del kommer att handla om Gustaf på nya äventyr på förskolan. Nu har vi lärt oss att man absolut inte får säga dagis, i alla fall inte till personalen.

Idag tog jag ledigt på förmiddagen och därmed var det jag och Gustaf som vandrade iväg till förskolan till kl 9.15 då dagens inskolningstimma startade. Vi som varit lite oroliga för att han på sista tiden varit lite rädd både för andra barn och vuxna är glada och imponerade över Gustafs ändock ganska coola inställning. Idag var vi lite tidiga och det dröjde inte länge förrän han släppte vagnen och traskade omkring inne på gården, satt i sandlådan med flera stora barn (fast det var lite otäckt). Inomhus gick han omkring och bara ibland blev han ledsen och ville till mig. Det går över förväntan bra och jag tycker han är så modig och duktig!

För mig är förskolevärlden helt ny eftersom jag aldrig gick där själv och så har inledningsvis har jag noterat två saker. Den ena är att Gustaf eller kanske barn i hans ålder inte är särskilt intresserade av att leka med andra barn. Endera går han omkring för sig själv eller så vill han ha någon leksak som någon annan har. Att leka tillsammans finns inte - än. Det andra är att jag som inte dirkekt är känd för att ha bacillskräck nu förstår varför barn blir sjuka lätt på förskolan. Alla leksaker som finns där stoppas ju hela tiden i munnen - på olika barn...

Jag kan inte säga exakt när det skedde, men nu kan jag säga att Gustaf går. Det vill säga både ute och inne så tar han sig numera mest fram gående. Det slog mig idag då han gick omkring ute på gården. Han är så söt, nästa vecka får vi be pappa Stefan och ta med kameran och ta lite kort. Jag utlovar också nya bilder på älsklingen någon gång i helgen.

Den tråkiga verkligeheten med att kombinera jobb och förskola börjar också anas. De eftermiddagarna som jag inte kommer att hämta G utan jobba kommer också att innebära att jag knappt hinner träffa honom. Gustaf har nämligen de senaste dagarna (vilket säkert har med förskolan att göra) varit jättetrött på kvällen och somnat före 19.30 och vaknat mellan 6-7. Kommer man då hem vid 18-tiden som jag gjort både igår och idag så har vi bara en timma tillsammans och det känns lite lite.

Det kanske är tur att inskolningen är två veckor. Känns som jag behöver inskolas i allt nytt och innebörden av detsamma lika mycket! Fortsättning lär följa.