Trots att det är tidiga uppstigning om några timmar så kan jag bara inte somna. Kan inte sluta tänka på var bilnyckeln är. Då och då studsar jag upp för att leta efter reservnyckeln på något nytt ställe... och nej, tyvärr, den är inte i Sarek och vandrar. Den har nämligen varit borta ett tag.
Gustaf han sussar sött vidare ovetandes om mammas bilberoende och slarv eller otur - som jag väljer att kalla det.
Och varvat med bilnyckeltankar ligger jag och funderar på kursveckor och studietider. Vad månde bliva av sonen med dessa förvirrade gener?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar